Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN

Size: px
Start display at page:

Download "Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN"

Transcription

1 TAPAK 9 Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN tiryimyim@gmail.com State temi nashi kümzüker teloktem anema inyaktsüla: PM TAPAK 12 Roger Federer Wimbledon 8ben kokogo VOL. XIV NO. 269 (ADOK 269) DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 ` 5.00 Tanü ANTA-i ghonda 12 mokdangtsü Dimapur, July 16 (TYO): All Nagaland Taxi Association (ANTA) züngsem ka tepsetba anema July 17, 2017 nü ghonda 12 mokdangtsü ta sangdong ka nung ANTA züngsem indang tasümangji Deobarnü police-i Khovanullah nung angu aser pa tepsetba atema tejashi sayua asüng anepdang 6:00 ako nungi nikongdang 6:00 ako tashi taxi ka danga mesenzütsü, ta ANTA-i sangdong ka nung ashi. July 13, 2017 nü mejangjatetba nisung kari Dimapur nungi Kohima tashi aotsü atema NL-01-T-8479 taxi hire asü aser iba taxi driver ji Vijay liasü, ta ANTA Dimapur unit president, Tohozhe Awomi-i ashi. Taxi gari aser driver samaba osang angashiba sülen ANTA-i police nem osang sangoktsü aser bushisüngdanga aruba sülen police-i Deobarnü taxi ji Kohima nung angu aser driver indang mangji Khovanullah, Dimapur nung angu, ta ANTA Dimapur unit president-isa shisem. DAN mendenbubai nübortem dang tatok meshir Dimapu, July 16 (TYO): DAN Chairman aser Member of the Legislative Assembly (MLA) ka ama Kuzholuzo Nienu-i tanü sangdong ka nung tang Nagaland sorkar nung mepetmesü adoka aliba atema tebilemtsü abenba aser iba onük angatetteptsü atema merangdar, anungji nübortem aremzüka atatsü aser iba tensa ajuruba atema tatok meshir, ta metetdaktsüogo. July 13, 2017 nü Chief Minister den MLA tem aser party lennirtemi DAN teloktep putepshitsü aser akangshitsü atema BJP MLA pezü rongnungi Minister ka aser Parliamentary Secretary 2 anioktsü atema telemtetba agi aser iba yagi teloktep akangshitsü indang inyakba kuli sayur, ta DAN Coordination Committee mendenbuba, Kuzholuzo Nienui tanü sangdong ka nung Telok sasep nung putepshitsü atema Lok Sabha MP Neiphiu Rio dena züngsem 10 anenja aliba meyipa agitsü telemtetba agiogo. Anungji, telok ana tsüngda chichiba tangatetba nung putepshitsü atema mapa inyakba mapang ka nung, DAN teloktep nung adenba NCP, JDU, BJP aser NPF teloktemi aitsütepa sangdongtem magütsütsü atema mepishir, kechiyong iba ajanga putepshitsü atema inyakba maparen nung tetsükdaktsü ang ajurutsü, ta paisa ashi. (Maneni tapak 11 nung...) Yitachu-i putepshitsü ayongzüker; Onük kar jangjatsür Dimapur, July 16 (TYO): NPF Party-i putepshitsü atema mapa inyakdar saka party sasep nung jembiba onük ajakbo yimjak nung memetetdaktsür. Ajisüaka, iba tebilemtsü adokba kuli karbo nübortem den lemsateptsüsa akümer, ta Nagaland Sorkar Otongdar, Yitachu-i tanü sangdong ka nung ashi. Tang Nagaland sorkar nung Dr. Shürhozelie ji Chief Minister lir aser iba jagi pa Leader of the House lir aser Chief Minister menden tazüng masü. Opposition maliba sorkar ka asünung Leader of Opposition mali aser Assembly nung Opposition party ali ka asünunga, MLA temji shilem 1/6 dang tajemba süra, Leader of Opposition ta ajatsü makok. Iba jagi 12 buba Nagaland Legislative Assembly nung Congress opposition MLA 8 dang asüba agi parnok Legislature Party Leader dang Leader of Opposition ta NAI KECHI PROKDIR YAMAJI NAI ARUTSÜ OCHISHIA maja aser official jenjang kecha magütsü, saka Congress Legislature Party leader ta dang aja, ta Yitachu-i ashi. Tang adoka aliba onük ya NPF sasep nungdang lir saka Angh aser Speaker office tem tongogo. Dr. Shürhozelie Liezietsu aser T.R. Zeliang naprong NPF züngsemtem lir anungji tena indang mangatettepji party sasep nung benoka telemtetba ka agitsüla, ta paisa shisem. Kodamasüba tensa ajuruba ajanga Dr. Shürhozelie nem pai memulungaka Chief Minister menden agütsü. Maneni, May 26, 2017 nü DAN Legislators Meeting nung pa Nagaland Legislative Assembly nung züngsem ka akümtsüla aser külemi sorkar ketdangsüa aotsüla ta telemtetba agi, ta Yitachu-isa sangdong nung shia lir. (Maneni tapak 12 nung...) NPF lennirtem tashi raktepba onük tuluba kümogo Kohima nung gari 2 rongdoktsü; TR Zeliang er telok amokmeren Fire brigade ketdangsertemi Maruti van gari nung mi enseptsü merangdang agiba noksa abelen nung angur. Achiji nung TR Zeliang aser pa pusemertem amokmerena züluba placard tem angur. Kohima, July 16 (TYO): Deobar aonung Kohima nung NPF MLA tem anenzüka aliba hotel kima nung mejangjatetba nisung kari gari ana mi agi rongdoktsüba aser amokmeren o zülur tezülubatem yutsüba ajanga Naga People's Front (NPF) sasep nung tashi raktepba onük tamajungba kümogo. Lok Sabha MP Neiphiu Rio'er jabasoi lapokba hotel nung tang TR Zeliang pusemba NPF MLA 36 aser Independent MLA 7 anenzüka lir. Taonung iba hotel anasa Maruti Van ka mitsü küma rongdoktsü aser ano Maruti Car ka tera arong. Hotel ji Kohima jila nungi kilometre 5 shi pilar lir aser lendongji taonung 7:30 ako meta atalok. Iba osang angashili Mokokchung district BJP Mandal tour senzü Dimapur, July 16 (TYO): July 8, 2017 nungi July 14, 2017 tashi Mokokchung District BJP Mandal tour sentong agiogo. Iba sentong nung Secretary Organization incharge Nagaland Sta te BJP, Ananta Narayan Mishra den Sta te President Visasolie Lhoungu, Vice President Nagaland State BJP incharge Mokokchung District Er. Senka thang, District President L.Temsu Jamir, General Secreta ry S. Moa Imsong aser frontals (Morcha) ajak nungi President temi shilem agi, ta Mokokchung District BJP Secretary, Lanuyanger-i sangdong ka nung police-i iba tesem tonga ao. Iba temeket nung aliba public temi Maruti car nung miji enseptet saka Fire brigade ketdangsertemi enseptsü merangaka Maruti van garijibo mitsü küma rongdok. Iba mapa inyakertemji shirnokar mejangjateter saka Maruti car anasaji teka agi züluba placard kar yuja liasü aser item nung TR Zeliang aser pa pusemertem amokmerenba o zülua lir. "TR Zeliang, nai onok komo nung metzü enoktsütsü atema nür medemertem ozü litsüi anir aru asü?", "TR & Co, nenok ozü litsü toktsür oadokang, onoki maginüaka by-election agitsüba mapang ka lir", "TR Zeliang, nai CM anema nokdaktsü atema ozü Mokokchung district tour ji 30th Alongtaki Mandal nungi tenzük aser idakji Secretary organization-i tesentepertem ajak pela agiz ük. Co-Convenor (Finance) Temjen Imna Along Lkr, S.E. M BJP Nagala nd, L.Temjen Jamir Ex MLA aser.e. M BJP Nagaland Dr. Temsuwati nungertemia sentong balala nung shilem agi, ta sangdong nungsa shia lir. Mandal tem semda nga senzüdang Ana nta Mishra-i party züngsemtem dang tekaratiba nung 10 points programme ma pa küma inyaktsü ayongzük aser District Committee nungi Booth level Assembly Constituency menden toktsütsü dang ata liasü asü?", "Onoki iba ya onok anema ozüng alema inyakba mapa ka ta züngshir", "Y Patton, na CM tenüng asangtsü aser par yimertem ashioktsütsü atema Kohima Village-i aru asü?" ta tezülubatem nungji zülua liasü. TR Zeliang pusemertem anenzüka aliba hotel ji Northern Angami-I Assembly Constituency kübok lir aser iba menden nungi tang teinyakdak Chief Minister Dr Shurhozelie Liezietsu-i by-election nung tokteptsüba lir. Iba tatalokba dak sendakba nung police-i ken o ka benokogo aser aibelenertem aputsü atema bushisüngdang ka tenzükogo ta osang angazüker. committee structure indang onük benoka lemsatepa liasü. BJP ya tamangba yimsü ka indang telok masü saka "Development for all" omen kübok public ajak ajungkettsü atema inya kba telok ka lir. Tamangba yimsü aser yimtenren khenyongi balala aser anaprong jagi nübortem ajungkettsü aser ajangzüktsü atema inyaktsüla, ta Ananta Mishra-isa ashi. Nashishi nokdangba/nashi mettepsettsü indang ashishitep onük ya nübortem mangmangdaktsütsü atema jembiba onük ka dang lir, ta paisa metdetdaktsü. (Maneni tapak 12 nung...)

2 2 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 NAGALAND & NORTHEAST TAPAK Land Resources Dept ketdangsertemi Tichibami semdang July 15, 2017 nü Zunheboto district kübok Tichibami yimdak Land Resources Department Director, Hoto Yeptho aser LRD Secretary, Y. Kikheto nati anir ketdangsertemi Cardamom farm (abelen noksa) aser Kiwi farm (ajichilen noksa) semdangba mapang tangokba noksa nung angur. Dimapur, July 15 (TYO): July 15, 2017 nü Land Resources Department ketdangsertem, Secretary, Y. Kikheto Sema IAS, Director Hoto Yeptho aser tanga ketdangsertemi Tichibami yim semdanga liasü, ta District Project Officer Zunheboto, Vikugha Kiba-i sangdong ka nung Zunheboto kübok Tichibami yimertemi Land Resources Department teyari agia Cardamom (elaichi) aser Kiwi süngjang lu tulu yimdar. Yim sasep nung Nagaland nung Cardamom timtiba tsünübaji yimji Tichibami lir (LRD-i agütsüba sapling lakh 6). Rajeshwari Karuna School Tuli nung 3buba Summer camp agi Dimapur, July 16 (TYO): July 13-14, 2017 anogotem nung Rajeshwari Karuna School Tuli nung 3buba summer camp ayonga kaogo, aser iba sentong nung shisalen sayurji Chumukedima Ao Baptist Arogo Secretary, Bendang liasü. Bendang den par jala, Imtijungla aser lar medemer aser Nagaland nung tesem aika nung Yimertemi kanga meranga inyakba ajanga tangbo ibaji lakh 10 jungüa kümogo. Cardamom tsünüba ajanga tang yimertemi kümshia sen lakh 35 shi tajangzük angur. Ano yimertemisa kiwi süngjang tedong 2000 nungi tedong 200 shi nungi kiwi ajanga küm shia sen lakh 28 shi aazüker. Kikheto-i, Department-i state adener tangalen aser bendanglen coffee market lenmang buhshiogo, ta shia aluyimertem dang market atema shisamebului coffee tsünutsü atema ajungshia liasü. Paisa, Tichibami yimi Mokokchung district nem tzü Children Rally, Vacation Bible School (VBS) aser Retreat ayonga katsür, Sangronaro nata liasü. Anogo ananü Summer Camp nung tanurtemi ken aser tsüngsang tasen angazükba den külemi taküm nung benshia aotsü tangazükba aika angu. Tanurtem atema onük balala nung workshop katsüba den agütsüba atema pelaba metetdaktsüba den külemi yimertem dang maneni temeim mapa inyaka kidangertem den jungtepa alitsü ajungshi. LRD Director, Hoto Yepthoia yimertemi Department indang scheme balala junga inyakba atema pelaba Self Help Groups-i senotsü junga amshia item osang agütsüba ajanga ketdangsertem temelung kanga chia liasü. Kasa anogo nikongdang ketdangsertemisa Shotomi yim semdang aser lenirtem den Watershed Development Team züngsemtem den senden ka mena liasü. Naga Appetite: A collection of Essential Recipes kaket sayaogo Kaket zülusang, Salang Yanger aser Pastor, Rev. A. Chuba Jamir Kohima, July 16 (TYO): 2015 küm "THE NAGA CHEF" session 3 nung takok angusang, Wb. Salang Yanger-i züluba kaket, Naga Appetite: A collection of Essential Recipes, July 14, 2017 nü AG Colony, Kohima nung Kohima Ao Baptist Arogo Associate Pastor, Rev. A. Chuba Jamir-i meshiteta sarasademba sülen sayatsüogo. Iba kaket sayaba sentong nung Rev. Jamir-i, kaket zülusangi Naga nunger chiyungtsü renemba tasa balala ajak densema kaket zülua adokba atema kaketzülur nem tenüngsang agütsü. Kaketzülur nem tenüngsang agüja Pastor-isa, Tsüngremi nisung shia nem sempet balala agüja lir, aser Salang Yanger nem agütsüba sempet yaa khenyongi balaka, iba ya ajaki nükshitsüla aser tushitsüla, ta Naga Appetite: A Collection of Essential Recipes kaket ya Heritage Publishing House, Dimapur-i publish asü aser kaket ka jenjang sen 350 lir. Iba kaket ya Kohima nung Crossword, Dimapur nung Heritage Publishing House aser Mokokchung nung Clark Literature House nung alitsü angutsü. Ano ajangaa iba kaket angutsü. külemi colouring, crossword puzzles aser words puzzles ama densema agia liasü. Iba camp ya takok ngua kaogo, kechiyong tanurtem parnok sempet aser taküm jenjang arangshiogo. Rajeshwari Karuna School Tuli Headmaster, Mhondamo Lotha-i tepela o jembia iba camp tembanga liasü. KDLSA-i otsüno tetoktepba ayonga agi Kiphere, July 16 (TYO): July 14, 2017 nü Eastern Saramati College Pungro nung Kiphire District Legal Services Authority (KDLSA)-i 'Fundamental rights & duties' nung ajemdaker otsüno tetoktepba ka ayonga agi. Iba tetoktepba nung tetendangerji Sub-Divisional Officer (Civil) Pungro, Samuel Thyug liasü. Iba tetoktepba nung mezüngbuba jenjang nung takok angusangji Eastern Saramati College nungi BA 3rd semester kaketshir, Lomathong liasü, tanabuba jenjang nung takok angurji kasa college nungi B.A 3rd semester, Sara J. Yi aser tasembuba jenjang nung takok angurji kasa college nungi B.A 3rd semester, Ngulila liasü. Takokertem nem August 15, 2017 nü Independence Day anogomong sentong nung sempet agütsütsü. Iba tetoktepba nung kaketshir parnok nisung 10-i shilem agia liasü. Greensight Project züngsemtem aser angati nübo tenlartemi Mopungchuket yim temeket nung Japanese Cherry süngdong noklang ka shi temoktsür külen yim süngküm jakdang tangokba noksa nung angur. Greensight Project ya Mopungchuket Ait Laishir Telungjem (MALT)- i alima tzü mopung wazüka ayuba den yim tobur junga ayutsü asoshi achaayangba sentong ka lir. Mopungchuket, July 15, Tuensang nung PMKSY (IWMP) Batch II sentong tembanga agiogo Tuensang, July 16 (TYO): Department of Land Resource, Tuensang-i ayongzükba PMKSY (Integrated Watershed Management Programme) batch II sentong July 15 nü CKS Hall Tuensang nung tembanga agiogo, ta Honibarnü ketdangsertem osang ka ajanga Iba sentong nung Department of Land Resources Deputy Director, Wanchamo Lotha den yim 20 nungi tajangzük angurtem aser watershed management committee züngsemtem dena tesemdangeri liasü. management Iba sentong nung tongti tesemdangerji, Tuensang Deputy Commissioner, L. Jamithung Lotha liasü. Sentong nung Land Resources DPO, P. Nribemo Patton-i PMKSY (IWMP) kübok mapatongtem aser ajangzüktetbatem osangtem Imkumer Amer WDT (M) aser Youngsola WC Chairperson Longtukur village natia PMKSY (IWMP) dak sendakba tajangshibatem lemsatepa liasü. Onük jembidang Tuensang Deputy Commissioner, L. Jamithung Lotha-i tajangzük angurtem dang, tanüngba yimtem den liromedema aintsüla, ibaji ajanga sorkar project ya yim atema temoatsü ka asütsü, ta Item senotsü kanga meyaka aser shisa kaa amshitsü ayongzüka pai, product quality nung tamang akatsüla, ibaji ajanga dang tajangzük angutsü, ta metetaktsü. Pai ashiba agi, sorkar indang project ajungaji nüburtem atema dang lir, aser nükjidong tajung yur item mapa inyakba ajanga sorkar project tem aintsü aser azükarutsü. Sentong nungsa tongti watershed committee chairman tem nem Watershed Management Fund lema agütsü. Ano Land Resources Department Deputy Director, Wanchamo Lotha-ia o tatsüka jembidang, PMKSY (IWMP) dak sendakba project tem nung senotsü lemzüktsüba aser itemji amshiba indang inyakyim metetdaktsüba den department indang mapalem, targeted sector aser inyakyimtem indang Paisa Coffee plantation project aser iba ajanga tajangzük agütsübatem indang lemsatep. Iba sentong tembangba sülen Land Resources Department Tuensang-i Exhibition ka ayongzüka project balala nungi adokdaktsübatem sayaa liasü.

3 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 REGIONAL 3 Guwahati, July 16: Deobarnü Guwahati nung Assam Chief Minister, Sarbananda Sanowal (teyong) aser tangar, BJP media cell seminar ka nung shilem agidang tangokba yangi angur. NFR-i tzümetsüng agi kongshir aliba tesemtem nung teyari agütsür Maligaon, July 16 (Agencies): Northeast nung talisa Assam nung tzümetsüng agi nüburtem kangshiba reprangteta Shri Suresh Prabhakar Prabhu lenisüba kübok Railway, Ministry ajanga parnoki akokba tashi agi state sorkartem yaritsü asoshi metetdaktsüogo. Assam nung tzümetsüng dak sendakba nung ken o lemteptsü asoshi Railway Board senden ka ayongzüka aka. Iba senden nung Director General (Health) aser Director General (RPF) den külemi Board nung züngsemtem-i shilem agi. Assam aser Arunachal chief minister na den sensaksemba sülen Railway Minister ajanga ketdangsertem dang tajemtsützü, jang, mozü aser healthcare facilities tem North East-i belener aoba tem tali tomolung agüja belentsü asoshi metetdaktsüogo. Pai maneni ketdangsertem dang tekümzükba maparen balala aser teyari tajungba agütsütettsü asoshi lenmang tem yanglushiba nung teyari agütsütsü asoshi Pai ano Assam nung National Disaster Management teloktem den takok tashi teka amteper inyaktsü asoshi N.F.Railway, General Manager Chahatey Ram den külemi N.F.Railway ketdangsertemi tensa kanga junga asadangdar. N.F.Railway, Additional General Manager den külemi ketdangsertemi Commissioner and Secretary (Revenue & Disaster Lakhimpur, Management), Govt. of Assam den ajuruteba sensaksemogo. Parnoki chiyongtsü balala, tajemtsützü aser nashi chang tem atema chiyongtsü agütsüba dak alaka lenmang yanglushiba amala aser tekümzükba maparen balala nung takok tashi yaritsü asoshi metetdaktsüogo. N.F.Railway-i maneni Doctor aser Medical staff tem oset teperi bener North Lakhimpur aser Dhemaji tesemi yokogo. Tensa kanga junga asateta azüoka yutetba ajanaga Assam nung tzümetsüng ajanga rail service nung kecha tetsükdaktsü madoki lir. Northeast Frontier Railways ketdangsertemi tensa kanga junga asadangdar. Nüburtem tesem talangi tetsükdaktsü madoki senzüdaktsütsü asoshi Guwahati nungi Murkongselek aser Silchar tashi special train yoktsü asoshi sentong yangluogo. Coache 10 aketba special train ya Murkongselek nungi ako nung July 16, 18 aser 20 nü apusoa aotsü aser Guwahati ako nung atongtsü. Train yagi Telem, Silapathar, Dhemaji, Biswanath Chariali, North Gogamukh, Hurmuti, Gohpur, Rangapara, Rangiya, Kamakhya tesemtem taru tao ajak nung süitsü. Iba kasa train Guwahati nungi meyipa July 17, 19 aser 21 nü ako nung aotsü aser Murkongselek ako nung atongtsü. Kasa mapang nung Silchar nungi apusoba special train nung coach 12 lir aser iba train ya Silchar nungi July 16, 18 aser 20 nü nung apusotsü aser Guwahati tasüngnü ako nung atongtsü. Iba train ya July 17, 19 aser 221 nü ako nung ano Guwahati nungi meyipa aotsü aser Silchar tasüngnü ako nung atongtsü. Iba train ya tao taru ajak nung Katakhal, Badarpur, New Haflong, Mahur, Maibong, Lumding, Hojai aser Chaparmukh nung anentsü, ta ketdangsertemi Tripur school ka nung tetsür tesayurtem dang sobaliba sobutsü asemtsü asoshi tetuyuba agütsü Agartala, July 16 (Agencies): North Tripura District school ka nung tetsür tesayurtem dang school mapang 'salwar kameez' melena parnok sobaliba süoshi asemtsü asoshi tetuyuba agütsü. Kaketshir tsürapurtemi kanga ashishiba sülen Kanchanpur Higher Secondary School, Headmaster, Bharat Bhushan Chakma-i tetsür staff tem dang parnok sobusolemba yimya melentsü asoshi "Tesayur kar sobosolemba dak sendakba nung tanür tsürabur kari ashishiogo. Ni tesayur tejen kar den iba ken o lemsatepogo aser parnoki tanga tanüngba tetsür tesayurtem dang school mapang nungbo parnok sobaliba sübotsü asemba tajungba asütsü, ta shiogo. Ajisüaka nisungka pei sobosolemba yimya nung tetuyuba agütsüba ya ni magizüker," ta Chakma-i ashi. Mizoram den arrtsü nung Kanchanpur sub division kübok school balala nung kin balala nungi tetsür tesayur aika adenshia inyakdar. Tsürabur karibo süoshi tapet masemba atema tesayur kar merenshia liasü kechiyong iba ajanga tanurtem dak kongshir. North District Education Officer, Barun Das den tongtepratepba mapang pai ashiba agi, pai Hombarnü headmaster den jembiteptsü. "Tang tashi nungbo tesayurtem sobosolemtsüba yimya nung kecha tetuyuba agüja mali. Auh ni iba telemtetba agiba angazükogo. Iba ken o asüng jembitsü," ta pai ashi. OFFICE OF THE DIMAPUR AO LANUR TELONGJEM DIMAPUR, NAGALAND. METETDAKTSÜR Dimapur Ao Lanur Telongjem (DALT) sanen luden 27th may 2017 mena DALT temzüng ocet III Clause 2 nung ajemdaker züngsem züluokba (registration) saru sen ter (Rs. 10/-) küm asem atema Dimapur aser temeket nung alir küm tashi sarutsü. Anungji DALT temzüng nung aliba ama na iba telongjem nung züngsem tajung ka aka asütsü asoshi ner unit office nung nü tenüng den sen Rs. 10/- tekaratiba nung agütsütsü metetdaktsür. Iba saru unit office ajanga sarur DALT office nem agujang ta metetdaktsür. Iba den Dimapur Ao Lanur Telongjem (DALT) kubok entrepreneur committee ka lapoka lir. Iba committee ajanga Dimapur aser temeket nung alir business aser entrepreneur tapu balala inyaker tenüng pa/ la inyakba mapa tejangja bendentsü aser ibaji nungdakba nübortem asoshi kaket tajung ka adoktsü renema lir. Aser iba mapaji July 2017 ita tashi nung unit ajanga bendentsü atema query form ka unit office dangi yokogo. Anungji entrepreneur/ business mapa balala nung alirtem ajaki tekaratiba nung unit office nem nü tenüng aser unit balala tejangja agütsütsü mepishia metetdaktsür. UNIT TENÜNG PRESIDENT TENÜNG CONTACT NO. 1. Diphupar Ao Lanur Telongjem Merenjung Lungmen Ao Lanur Telongjem Akummeren Aoyimkum Ao Lanur Telongjem Yangikum Aoyimti Ao Lanur Telongjem Lanuba Diphupar B Ao Lanur Telongjem C. Temjen Indisen Ao Lanur Telongjem Tatongba Walling Merali Ao Lanur Telongjem S. Pangertoshi Nagarjan Ao Lanur Telongjem T. Zulu Longkumer Duncan Ao Lanur Telongjem Imlitemsu Signal Bosti Ao Lanur Telongjem Imlisunep Mohan Bosti Ao Lanur Telongjem M. Chuba Ozukum East Dimapur Ao Lanur Telongjem Mayangba Aoyimsen Ao Lanur Telongjem Temsu Ao Dimapur Ao Lanur Telongjem K. Longri Imchen K. Longri Imchen President Gangtok, July 16 (Agencies): Darjeeling Hills nung mepetmesü adoka aliba ajanga Sikkim-i tenüngdakba oset balala belenba nung tetsükdaktsü adoka lir, ta ketdangsertemi Hokolbarnü State nung district balala nung tenüngdakba oset tem, janga, totzü amala dokan aser shishilembadak anünga akümba osang angazükogo, ta parnokisa ashi. Iba dak sendakba nung Food, Civil Supplies & Consumer Affairs department, Secretary lenisüba kübok District Collector, East aser line department ketdangsertem senden ka kaogo. Nüburtem oset balala agi anüngba dak sendakba nung tashishitsütem aser timtemtem angadangtsü asoshi Tourist Information Centre anasa aliba MG Marg nung Control Room ka khen atema lapoktsü asoshi iba senden nung telemtetba agi. "Nüburtemi parnok timtemtem ajurubatem anepdang 8:00 ako nungi aonung 8:00 ako tashi control room phone number i call süa lemsateptettsü," ta district collector Prabhkar Rao-i ashi. Paisa ashiba agi, osettsüt agi anüngba dak sendakba nung ozüng alem shishilembaba yimya balala; wholesale aser retail dokan balala nung jenjang Meyatoba General secretary Lenmang nokdangba ajanga Sikkim timatemer tali ajungketer meshiba mesera tarutsü atema osettem bendena ayuba amala reprangshitsü aser district nung anogoshia tenüngdakba osettem agi anüngapongbatem asadangtsü asoshi Sub-Divisional magistrate, East lenisüba kübok Special task force ka kümtetogo. Darjeeling hills mapang telatetka makai mokdanga ayuba Hokolbarnü anogo 30 jungogo. State-i janga, aonsotsü aser tanga tenüngdakba osettem Siliguri aser iba meketa aliba shishilembadak tesemtem balala nungi belener aruba, Siliguri aser Gangtok na sendaktepdaktsüba NH10 nung mejangjaba nisungtemi maka raksatsüogo, ta Sikkim ketdangsertemi aitsüogo. Parnoki West Bengal aser Director General of Police dang NH10 nung gari senzüsenpongba kecha tetsükdaktsü madoki senzüdakjang ta tetuyuba agüjang ta Supreme Court dangi mepeshia züluogo. Maneni parnoki Centre aser West Bengal sorkar dang Sikkim-i janga, aonsotsü, tenüngdakba oset balala Siliguri aser iba meketa aliba tesemtem nungi belenba aser totzü aser LPG abenba tata garitem menokdangtsü asoshi aser tekümzükba agütsütsü asoshi tetuyuba ka agütsütsü atema akhang.

4 4 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 TIR YIMYIM YIMOBILEM (EDITORIAL) DIMAPUR MONDAY, JULY 17, 2017 Nübortem mapang Election ya nübortem dak aketba yimten tashi aser temeten sayutsü aser jangjatsüba mapang lir. Atangji, yimten tashi aser temetenji dang masü saka nisung shia pei jakla aser tangatetba temai adoka sayuba mapang kaji election ya asütsü. Aji oda, democracy nung nübortem asoshi anogo tajungtibaji election agiba anogo ya lir. Iba tangatetba nung Nagaland nung alirtem ajaki election agitsüba anogo ya pei taküm, kibong aser pei lima yanglushitsüba anogo ta bilema yongyaa ataer shilem tajung agitsüla. Tang tashibo election ka agili, Nagaland nung National aser State highway tamajungba, election ka agili govt school result tamajungba, election ka agili mozü ki tesempatsü taketba kümli, aser election ka agili Nagaland sentsü tali kümli ta election ya Nagaland nung alirtem asoshibo timtemdaktsütsü arur amai arur. Kasaji tanga joko election ka agitsü mapang nenjunga arur asünungji, Nagaland telong raksababo yimsüsürtemi dang meteta alitsü saka tema nungi reprangtsüa Nagaland soru kanga mejungi kümogo. Lenmang majungba agi, Naga nunger-a ta nümadanga mesenzüteter, apu anokzüba agi taküm agi tendanga ajanga süir, tezüknem aser teshinem agi govt hospital-i ao majung aser govt school-tem nung tazünger mali aser police department nung ochimashi inyakba agi joko Nagaland police-tem dakbo temulung melemtettsüsa kümogo. Ibaji asenok ajak asoshi tarendaktsü, tetsübutsü aser shisabolutsü mapang lir. Item tensa tia tamajung anendaktsütsü aser yanglushitsüba mapangji election lir. Ibayongji, taoba hopta nung asenoki "Nagaland nung general election ya taküm kümsa agi nunga koma süla?" ta asüba tasüngdangba nung shisalemsatepogo. Atangji, telangzürtemi election kodang agidir agiaka timi agitsü asoshi renemtsü nüngdakba ken o süoki ia lemsatepogo aser ano kari tang yimsü tesüdakpurtem Kazirangi alu manenba mapa anema jashiba lemsatepogo. Item ajakji nübortem mulungjang nungi adoker. Tang ya nübortem ajak kanga jashia lir, kechiyong yimsüsür aser lenirtemi nübortem pei lima nung nümadanga shisamebului alitsüsa teimla magütsür. Kibong shia nung jala jabasotem zünger mapa mangu aika lir. Tsürabur rongnung ka shirang nung Nagaland nung taneptsü mangur. Iba ama tia nung nübortem election atar. Ashiko, election arudang nübortemi timtem marem pei vote, pei temeten ayoktsüa akok, kechiyong sensaker ayatzüraba nisung ka tsüngdang amtsük long kajia tsüngrem amai lir. Aji oda, sensosa süaka meshimetsür ka dak pai mulungba shimtsüsa tashi mali. Iba amaji election aru shia pei vote ayoktsüsaba tia nung nübortem yutsübaji yimten yimsüsürtem karibo metetsümonga inyaker. Aji oda, yimsüsür aikati nübortem tebok sünga anisüngzüka lira, pai mesüra lai ashiba mangatsü amai bilemer, ibayongji akok tashi nübortemji tanü boksüng bushia alitsüba tia nung yutsür. Meimchir yimya nung kodang chiyongtsüa melilir, tasü maiter aser pei temetena mejembitetter, anungji nisungsa süaka nisung masü amato akümer. Item ajakji nübortemi angatettsüla aser talisa sensakertemi pei taküm, kibong aser pei lima tensa tia melenshia tajungba kümdaktsütsü asoshi tenla ka ama khenbo timtem aremtsüla aser shinga nema pei temeten malizükdaktsütsüla. Alima yimya agi, timtem ka majangi tajung ka marutsü. Ibaji angateta, taruba election kodang arudir arung, asen lima yanglutsü asoshi tenla agütsütsüba kaji machimajem aya arema pei vote piesasa pei mulungba nung tetsübu makai enoktsütettsüla. Asenok ajaki kasasa shilem tamajung agia Nagaland raksaogo, anungji asenoki raksaba asenoki yanglutsü atema nisung shiai tenla kabosa agütsütsü nüngdaker. Iba tenlaji makamait aremba, vote asoshi sen aika agütsüyonga magi aremba aser timtemyonga pei vote piesasa agütsüi aoba mapatemji asütsü. Iba tenlaji asenoki taruba election nung magütsütetra asen lima tang dang nungi kanga agia tamajungba, tesempatsüka aser tetsübutsüka kümer alitsü. Iba amaji mataloktsüsa asen tetsü tasoli Nagaland asoshi asenok ajaki tenlatepdi. OLEMSABANG BJP PARTY MASÜ KAZIRANGA PARTY Takolong, Chuchuyimlang Tanü asen Naga lima Nagaland for Christ ta tasü itta shitettsüsa mapa agi Abraham ama Tsüngrem dak amanger aikabo mali südi ta temulung shirangseta iba ocet tenzüker küm Dimapur nung osangbenertem sentong ka nung Nagaland Governor Archaya-i yamai ashi, Tanü Naga nungertemi tebang agibo Nagaland for Christ ta jembir, saka mapa agibo Christian tajung ka ama mangur ta ashibaji kanga shitak, aser aji Yisu dak amanger asen Naga nunger dang ashiba taaktsü o tulu ka lir. Ano 2016 kümsa Dalai Lama Arunachal-i arudang yamai ashi, Tanü alima kanga mejungi raksaogo, anungji Tsüngrem dak amangba aser sarasademba kisüng agibo makoktsü, saka tejak o tejak na ajurutepa melenshidaktsütsüla ta ashibaji tanü asen Naga nunger dang ashiba ama asenoki bilema inyaktsüla. Tanü asen Naga lima nung tamalen shia aruba ama Abraham ama tamang tulu Tsüngrem dak amanger aika mali, oda tiazü tamangertemi nisung majunger atema jembir masü, saka party majungba indangang jembir, talisa BJP party indang jembiba angashir, anungji tanü tangatetba tajung nung ola ka ayimoktsür. Party ajak tajung dang, saka nisung majung ta metettsüla aser aji oda party ajak nung tanishir nisung tamajunger ajakji melentsüla. Political party mashi kati asen Naga lima raksatsütsü makok, saka party nungi ochi mashir tanishir shimtetba ajanga tanü lima tarutsü timla ajak samatsüogo, ya Nagaland BJP party tai asü? masü ya nisung tai, anungji nisung tamajunger party mashi ka nungi süaka leader asütsü nüngdak madoker, ya shiba tai? ya ni aser na tai, leader shimdang asenok Yisu dak amangertemi tanishir tamajung oda ali kimong, bank account, RCC buildings, kinünger etc, item nung tang tenük yokertem azü tamajung tanishir election nung shimteta ayuba ajanga oda tanü dang masü, saka tarutsü lanu putu tashi mangdang maliba tamalen shia aluogo. Anungji jok roka asoa alulenji khen reprangzüka yokdi. Kechiaser alu mena lir tanü ni aser nai tasü itta mapa tajung inyakra asüng asen chirtem tsükbong tajung ajak bendentsü anungji arishi tatsüka alidang ochi nung tasü itta oda party masü, saka azü tajung tanishir shimtsüla, aji oda süra asüng sür yanü lanu asensortem ayipjanga mejangtettsü. Tanü Nagaland BJP nung tena aliba nisungtemji tajung süaka majung süaka India nunger masü, tanüa masü ano tarutsü nunga kodanga masütsü, kechiaser asen Naga nunger tekolok meraksa tashibo nüchiso bushiba wadang matemtsü. Kechiaser Naga nunger azü tajung tanishirtemji Delhi nungi ashiba dang anga inyaktsü shimtetba tanishir masü, saka asen Naga nunger azü den apet inyaktsü Naga nungertemi shimtetba tanishir lir. Kechiaser Delhi Hindu mesüra Delhi Muslim yimsü amangertemi asen Naga nunger leader shimtet masü, saka asen lima yimsü asütsü asoshi asen nisung asenoki shimtet, anungji tatsüba agi tamangba yimsüjibo doktsür asen Naga nunger sobaliba tajung alirtemi sobaliba maliba Hindu nungertemi ashiba inyaktsü tamakoktsü aser nüngdak madoker. Tanü Kaziranga party ya kechi koma party ka, aji tanü asen Naga nunger ajak den lemsateper. Kaziranga party ya Political party ka masü, saka iba Kaziranga tesem ya jabujari aser amajok watidak, aji dang masü, saka koda sür taküm ka tembangtsütsü, ano koda sür alima rangben telongi yoktsü ta renemba tesem kanga dang tajung, oda asen Nagaland ministertem asoshibo iba Kaziranga ya Hollywood tesem ama kümdaktsüogo. Süra parnok ya Hollywood nung amongtsü shimtet asü, Nagaland nung asen Naga nunger yaritsü shimtet (?) Kechiba ochi mashi Kaziranga nisungtem anema ola madoker (?) Tiazü nung tebang agi Yisu dak amanger ajak amui ao asü koda (?). Joko tanü nungi party otsü jembiba ajak doktsüdi, saka maneni Kaziranga nisungtem asoshi tarutsü nung parnok nükla ajak samajang ta asen Tsüngrem dang sarasadem ola yokdi arung. KUKNALIM Iba Olemsabang nung lemsaba ken-o aser shisatsü ya iba ocet zülur-i bilemba ken-o ama tazünger-i angateta agitsü mepishir

5 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 KHRISTAN TAPAK 5 ANÜ TASEN - S.PANGER Anü tasenji nübur yimli tasen ta amshidi. Yob 9:7 aser Luk 23: 45, anü sangwa aliba langka ajanga tammang akümba. Nagaland state tenzükdang ozüng shitak amshia nübur asoshi anü tasen agütsü. saka tanü Naga nunger yimli yimsüsüba tamajung kümogo. Ochi mashi, ochi mashi, ochi mashi (corruption) anü mangogo, tilaba nungi shir temaba lenir tashi Tsüngrem sendok, ozüng sendoka endoker kibong shia dangi tamajung agi tongogo. Anü tasen, yimli tasen ka atema nübur ajak mulungjang nung tenok tenoka lir, Govt officials teküpok nungi tekolak tashi yimli tasen asoshi inyakteper. Temerük yimsüsür shimtetba (clean election) alima ozüng teinyaktsü shitak ji zükdaka lir; o nung asentenshiji nüngdak. Nisungshia-i pei mulungjang ochi mashi nungi shitak (truth) dangi tayongzükba tajung agizüka melenshia yanglushira Tsüngremi agizüktsü. Aor lenir tajung kar den Tsüngremi jembia clean election tenzükba asoshi iba nisungji temoatsü süang. ABAM nungi NBCC tashi clean election atema ozüngtem prokshigo, ya voters ajak asoshi lir. Tashi angadi, iba sülen yimli tasen nung yimsüsür, lenir-i shitak ochi inyaktsü amanger. Tang anü maka tammang yimli tema arur; nübur asoshi teinyaktsü tasen, temzüng ozüng (ahza) yangluang aser aji nübur dangi prokshiang. Alima ajak nung Arogo tenzükertemi aser temeshipurtemi ochimashi corruption anema lenir tamajung agienang ta ayimdenang, shingaia nisung temesüzük, tashioktsü. Johan Knoxi sarasademba ama ochimashir anema arok aroka sarasadem agiang, ayongzükang, mesüra joke teyi. Russia revolution ajanga anü tasen bushitet, lanurtem kechi bilemer? Terrorist ya alima ajak nung ochi mashi inyakba ajanga adok, no ta teshi; saka asenok Christian lima asünung ajaki sarasademtsübaji dang lir, aji Yisui melaba lir. Anü tasenji penzüang! US nung Muslim nunger dang nungi Khristan refugee teimba aniok Washington, July 16 (Agencies): Taoba US tir Barack Obama ketdangsüba kübok Khristan refugee tem dang nungibo Muslim refugee tem teimba liasü saka tang tir Donald Trump ketdangsüba kübok Khristan refugee teimba kümogo, ta Pew Research Center ajanga Yaküm Obama'er sorkar aser tang Trump'er sorkari ita ishika ketdangsüa aruba osang Department of State nungi anguba nung asadangtepba sülen Pew Research Center-i iba osang Taküm January 21 nungi June 30 tashi nung Khristan refugee 9,598 tashi US-i aru aser iba mapang Muslim refugee tem 7,250 aru. Taküm February ita Trumpi ita ka office ketdangsüa arudang, US-i refugee tem aruba nung Muslim nunger noklang nung shilem 50 shi liasü aser Khristan shilem 41 liasü. Ajisüaka, June ita tashi nung Khristantem shilem 57 aser Muslim nunger shilem 31 liasü, ta Pew analysis ajanga 2016 küm Muslim nunger refugee aika US nung arua jenok aser iba küm Muslim nunger shilem 46 aser Khristantem shilem 44 liasü. Taküm January 27 nü Trump-i Muslim nunger teimba sür aliba linük 7- Iran, Iraq, Libya, Somalia, Sudan, Syria aser Yemen nungi arurtem nokdangtsü atema tetuyuba ka agütsü. Paisa U.S. Refugee Resettlement Program anena atatsü atema tuyua liasü aser küm nung refugee 50,000 dang anioktsü atema telatetba agütsü. Ajisüaka, Trump-i tetuyuba meyipa reprangshiba nung refugee agizüktsü atema tamangba yimsü nung ajemdaker meinyaktsü ta shia lir. Tan hopta tetenzüklen US State Department-i refugee 50,000 dak tema agizükogo, ta osang "July 13 nungi, United States den alir ka mesüra telok den tesentaktep tajung alirtem dang U.S. Refugee Admissions Program kübok agizüktsü" ta State Department otongdar kati metetdaktsüogo küm Tir Obama kübok United States-i refugee 85,000 jungnüa aru. Yaküm America-i aruba refugee tem rongnung teimbaka pei linük nung tamangba yimsü tsütsü telok tilabatem nungi züngsemtem liasü. Parnok rongnung nisung teimba aruba linüktemji, Democratic Republic of Congo (19%), Syria (15%), Burma (15%), Iraq (12%), Somalia (11%), Bhutan (7%), Iran (4%), Afghanistan (3%), Ukraine (3%) aser Eritrea (2%) liasü. Item linük 10 rongnung asem nungbo Khristantem teimba sür alir. Ao Baptist Arogo Padumphukuri, Dimapur tenzüker taküm 2017 nung küm 25 ajungba Silver jubilee sentong küm piyong agiyonga odagi. Iba jubilee mong tenüng nung Ao oshi ketasena renlokdaktsütsü asoshi yangluba sentong ka nung tanurtemi July 16, 2017 temoatsü sentep nung Ao ken tasen ka atenba noksa nung angur. ANOGO ABEN TSÜNGREM DEN TSÜNGREMI MANENI SAYATENYA INYAKER Anungji ni nenok dang ashir; kechi asoshisa nenoki sarasademdir aser meshidir. nenoki itemji nguogo ta amangang, aser nenoki itemji angutsü. - Mark 11 :24 Tsünusenbongtsü metsüjang tila ali nung aremdang, iba to kodang tzü aguja, tesangwa aser ali temoa agüja ta anepaludir, metsüjangji tila ka dang nungi iba aremba aliji mezüngdangtethen agi tuluba, saka metsüjang tila ka jagi aliji nunger air. Aji koda tesüngmangtsü. Sayatenya nü taküm nung atalokdaktsüner asü? Nai sarasademang aser amangang. Tatidak. Nü tamang jibijang tetka dang asüyonga nai amangang. Tamakoktsü ta bilemba ajakji nunger aotsü. Tenemjia tzüyim nung ajungoktsü. Asen Kibuba Yisui ashir, "kechi asoshisa nenoki sarasademdir aser meshidir, nenoki itemji nguogo ta amangang, aser nenoki itemji angutsü." Asenok sarasadem asüba ama amangtettsüla. Sarasadembo aiben asür, tulu ka atemzüka meshir, saka aji mamangtetra, asen tamang kong lir? Arung, asenoki Tsüngrem nungi imladi, Pa dang sarasademdi, aser amanga atadi. SARASADEM Ajak Takoksang Tsüngrem! Nü ain tashi koda tulu. Na sayatenya inyakba ozü Tsüngrem. Nai onok sarasadem angashiangma, Amen. OFFICE OF THE AO BAPTIST PASTOR'S FELLOWSHIP Clean Election Wako asongtsü atema osang Ajak dangi Ao Baptist Pastor's Fellowship Office (ABPF) nungi Khristan temeim salem abener. 20 buba ABPF nung renemba ama Clean Election omen ken (theme song) yanglur yokba ajaki ngur alitsü amanger. Iba ken ABAM Clean Election Core Committee ajanga ayongba Pastor Pulpit Exchange 23rd July, 2017 anogo nung atentsü; ajaki tajungtiba renemya alitsü amanger. Ano iba den asenoki renemba nung ajemdaker Clean Election Wako atema teinyaktsü osang kar yoker. Sannükertem pulpit exchange agiba sülen pei arogo den apet mapang tajung ka apir iba wako asongtsü sentong tajung ka yanglua agiangma. Iba sülenji nüburtem shirnoki mulunger parnok nem wakoji arogoi anebalua yanglua agütsütsü aser pei kima nung sarasadema asongtsü. Arogotem ajak nung wako tesazük kesa amshitsü asoshi tesazük aser sentsü (color) yamai yoker: Wako sentsüji temesüng asütsü aser temerem agi "ABAM Clean Election" ta asübaji zülutsü. Asenok 20 buba Fellowship aliba mapang renemba ama ABPF sentong ajak ya ABAM kübok parnok den angatetepa inyaker ta metetdaktsür, iba sentong yaa parnok endorsement nung inyaker. Tsüngremi iba sentong ajanga asen lima nung meyipshishi adoktsü sarasadema inyakdi ta ayongzüker. Kibubar wadang nung, N. Lipok Jamir Pastor, Ao Baptist Church Diphupar Mendenbuba, ABPF Contact: Pakistan nung Khristan ka apu Islamabad, July 16 (Agencies): Pakistan kübok Gujrat province nung police-i Khristan ka apu. Pai Islam mezüngmeshiba atema tai tonglokja apu, ta Honibarnü media osang ka ajanga Police-i Kharian tehsil nung alisangji Hokolbarnü apu. Pa ya nija mozüki ka nung nung sweeper inyaker aser Nadeem Ahmed ta ser electric dokan kibur kati pa anema ken o benokba nung ajemdaker apu. Iba nisung jagi Holy Prophet mezüngmeshia o jembi ta ken o ji benok, ta Dawn online ajanga Par medemer Ishtiaq Ahmed Jalali-i pa dang osangji ashi aser Sd/- I. Kilen Longchar Pastor, Süngratsü Baptist Arogo Correspondence Secretary, ABPF paia jangjashitsü atema Khristan nisungba denji ajurutepa jembi aser idangji pai temeshi ainkar mezüngmeshia jembi, ta Ahmedi benokba ken o nung shia lir. Tamangba telok kari police station amaktsü tasa atonger ta olulu kar prokba sülen police-i Khristan nisungji lock-up nungi tangaleni belena anir ogo, ta osang angazüker. Iba tatalokba ya Dinga jila nung atalokba lir aser Gujrat Superintendent of Police Maaz Zafar-ia jilaji semdanga, tensa indang osangtsüsang metetpelaogo. Tensa azüoka lir aser police-i jila nüka mitdar, ta Maaz Zafar-i osangbener dang ashi.

6 9 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 OLONG PAITEP # TIPLEN 1. Tebur temulung tila - (4) 2. Tema nung masü - (6) 5. Ola tulu adokba kongki - (6) 6. Kor mesükba shiruru ka - (4) 7. Sapu - (5) 10. Aika - (4) 11. Lung temerang - (6) 12. Tetsü masü - (6) 13. Te n - (4) LANGTSÜNGLEN 1. Lenmang süitepdak - (6) 2. Iba anogo - (4) 3. Meyipa ashi - (6) 4. Jara atakba aou - (3) 7. Tetsü kati asor - (6) 8. ren - (6) 9. Pei meyong aküm - (3) 11. Ali agi akümba - (4) OLONG PAITEP # 4483 TELANGZÜBA TIPLEN : LANGTSÜNGLEN : 1. Lungma, 5. Ajem, 6. Temang, 1. Arju, 2. Lemtsü, 3. Akanga, 9. Zütsüra, 12. Maginü, 13. Lozü, 4. Ngashi, 7. Tanemi, 8. Isü, 9. Züngia, 10. Renlok, 11. Azük. 14. Amajok. NAIA YA METETER MA INDIA NUNG 8 BUBA INTERNATIONAL THEATRE OLYMPICS, 2018 NUNG ALITSÜ '8buba International Theatre Olympics 2018', India nung mezüngbuba February 17, 2018 nungi tenzüktsü. Iba sentong ya anogo 51 tashi alitsü. Iba sentong ya National School of Drama (NSD) ajanga ayonger aser Union Culture Ministry-i teyari agütsür. Iba sentong nung alima linük balala nungi arua shilem agitsü aser India nungia Delhi, Mumbai, Bengaluru, Kolkata aser Chennai yimtitem nungi nisungtem arua saya tapu balala 500 dak tema sayutsü. Iba saya benjong ya 1993 küm Delphi, Greece nung Greek nunger theatre director Theodorus Terzopoulus teyaritep ajanga tenzük aser mezüngbuba Theatre Olympics ya 1995 küm Greece nung tenzük küm Japang nung, 2001 küm Russia nung, 2006 küm Turkey nung, 2010 küm South Korea nung 2014 küm China nung aser 7buba 2016 küm Poland linük nung kasa sentong agia aruogo. SUDOKU # 3588 TELANGZÜBA # 3587 ALOKBA O SOBANGBA NA ELECTION CANDIDATE ATEMA SENSAKSEMER : Alokba : Temba, taküma joko election atongerji asen Naga nungera shirnoksa aitsüarna? Sobangba : Aeee, tanü asüng mapa jeta nebur tenzüktsüpur masü shiba ket nung sen kar ang nebener, yimtisanger aser tulur temedangtep aika lir, parnok jagiang tokteptettsüa. Alokba : Shitaka, oda ano shirnok ampangyim, ashikülak shisatsü aten, itemjia ajungtsü aser komsekom sen crore 35 mesüra 40 bosa akarang tokteptettsüa no. Sobangba : Ano shibai Election nung adoktsüra küm pungu nung ni itemji inyaktsütsü ta solateter, paji chance lir. Alokba : Ano tongtipangba criteria bo nenoki matongeraja. Sobangba : Aya ano kechi point aliaka? Alokba : Tanü asüngbo na, shibai Kohima nungi ghonda ana nung Kaziranga tongtettsüsa lenmang meteta ali, parnok jiang adoktsü aser teti sentsü nüloker rongnung adentsü ati! Sobangba : Oh Alokba! Lilir : SMS Q. Pangolakha Wildlife Sanctuary (PWS) ya koba state nung lir? [A] Mizoram [C] Sikkim [B] Nagaland [D] Tripura ============================ (Taruba adok nung onoki langzütsü) YASHI ADOK TELANGZÜBA : Kishore Sansi PAMANG NGKTALAA ALANTSÜGA UIMO GALNAAND UNNG RKSOAR ENTASBA ENZTÜKA SÜAOTLA OJANG LUTEP # 4090 : : : : : : : : : : OJANG LUTEP TELANGZÜBA # 4089 AROGO NUNGERTEMIA CLEAN ELECTION ATEMA KANGA MERANGA SHILEM AGIA ODAGI

7 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, Anü ita petinu ajanga alima nung tsüngsang mopung melenshidaktsüba ama nisunger tia-a melenshidaktsür ta anü ita petinu t etzürtemi ashir, parnok i ashibaji shidak asü tai ar nai- a na asob a it a ano go d en t anü nü t ia medem dangang (Horosco pe): Aries 21/3-19/4 Taurus 20/4-20/5 Gemini 21/5-20/6 Cancer 21/6-22/7 Leo 23/7-22/8 Virgo 23/8-22/9 Libra 23/9-22/10 Scorpio 23/10-21/11 Sagittarius 22/11-21/12 Capricorn 22/12-19/1 Aquarius 20/1-18/2 Pisces 19/2-20/3 Tanü na tera azümesena alitsü, saka nai mapa ajak tembanga inyaktsü merangang. Tanep 8:00 nungi 9:00 ako tsüngda nü tamang jenjang asüngsashitsü merangang. Kaketshirtemi maongka tasen kar angutsüa akok, iba den külemi nai temaba jenjang ka angutsü. Taonung 7:30 nungi 8:30 ako mapangji na asoshi tajungtiba asütsü. Tanübo nai junga shisadangerang o jembiba tajungba asütsü. Tanela jenjang asüngsashiba ajanga nü molungjang nung tesünep angutsü. Taküm nung tetsükdaktsü tila-teri ajanga nü molungjang nung tesenüp teraksadaktsü. Tanü tetsükdaktsü ajuruba ajangaji nai tarutsü nung maongka tajung angutsü. Tangari na nükshitsüsa nai mapa tajung ka inyaktsü. Nai meimlai liaka nikongdang sempet ka angutsüa akok. Nai ajaka den jungtepa alitsü merangang. Tanü na sentong kar thinentsüsa mapang agi bener arutsütsüa akok, saka nai tezü madangtsüla. Wakong sentsü süoshi asemba ajanga na anema alitsü. Lokti mapa ka nü nübo nüngdakra nai molungsoa inyakang. Ibaji ajanga lokti dang masü saka na ajangzüktsü. Tanü anogo na pelatsüsa tensa aika ajurutsü. Tanü nü dak tejangraba shisatsü alitsü. Nai nükjidong tulu ayutsü. Nü temolungtetba shisatsüji medemertemi nükshitsü. Tetsükdak kecha nema nü molung ajema tekümdaktsü. Nai jung-junga shisadangba ajanga nai tarutsü asoshi telangzüba aika angutsü. Telemtetba agitsü asoshi anogo tajung ka lir. Nikongdang mapangji na asoshi tajungtiba asütsü. Lokti mapa aser shisaliok naprongla nung nai liromedema mapang agüjang. Anüng sentsü süoshi asemba ajanga nü tia ajungtsü. Mapa ajek nendaka inyaktsüla. Lenmang aikalen nungi tajaba lir ama nai bilemtsü. Rarabangsen nungi jenbua alitsü merangang. Nikongdang 3:00 nungi 4:00 ako mapangji na asoshi tajungtiba asütsü. Tanü nai tesünep aginütsü. Tawa na kanga mazüngi liogo anungji na anisüngzüka amongtsü merangang. Aut sentsü süoshi asemba ajanga nü tia ajungtsü. Priyanka o Madhuri nati American TV show ka produce asütsü Priyanka Chopra aser Madhuri Dixit nati TV show ka nung külemi shilem agiba noksa nung angur (File photo) New Delhi, July 15 (Agencies): Tawa Bollywood actress aser kentener, Priyanka Chopra India tonga aruba sülen lai la indang Marathi production 'Kay Re Mumbai, July 15 (Agencies): National Award ngur alisang film yanglur Prakash Jha shibai mepetmesü aliba film 'Lipstick Under My Burkha' produce süa liasü, pai ashiba agi, India amala democratic lima ka nung nüburtem nem parnoki reprangnüba film tem reprangtsü asoshi temeden agütsütsüla aser film tem sayutsü asoshi kecha tashishiba melei temelaba agütsütsüla. Iba film ya 'Central Board of Film Certification'-i temelaba magütsüba ajanga taküm küm tetenzüklen sayatsü asoshi tetsükdangtsü adoka liasü. Iba dak sendakba nung Jha dang pa tebilemba asüngdang dang pai ashiba agi, Rascala' indang sangdonga liasü. Iba film ya la indang 'Purple Pebble Pictures' kübok yanglutsü. Tawa Mumbai nung sentong "Mezüngbuba nung film tem sayutsü asoshi nokdangtsü kecha nüngdak mali. Nüburtemi parnok kechi film reprangner parnok sasa telemtetba agitsü, lokti kati ajak atema telemtetba agitsü nüngdak mali. India ya democratic linük ka lir, iba amala ya kodaser atakoker? Nüburtemi pei sasa telemtetba agia kechi film reprangnür reprangtsü, Chandigarh, July 15, 2017: Chandigarh yimti nung Anees Bazmee indang Mubarakan film nungi Jaat Jaguar ken indang kensep sayaba sentong nung Arjun Kapoor (tiyong), Ileana D Cruz aser Athiya nungeri shilem agiba noksa nung angur. Mubarakan film ya Indian romantic comedy film ka lir aser iba film ya Sony Pictures Networks, Murad Khetani aser Ashwin Varde-i produce asütsü. Film nung Anil Kapoor, Arjun Kapoor, Ileana D'Cruz aser Athiya Shetty nungeri tongti shilem agir. Iba otsü ya jakrep adianu na otsü ka lir. Iba film ya July 28, 2017 nü sayatsü. TAN HOPTA ATEMA - KOMA SÜLA? ka nung jembidang PeeCee-i la indang project balala indang metetdakja liasü. Ano Priyanka-i Bollywood nung akhi actress, Madhuri Dixit den külemi International television series ka produce asütsü ta osang angazüker. Priyanka aser Madhuri nati Mark R. Gordon aser Nick Pepper na den senteper American TV series ABC channel nung produce asütsü. Iba show ji Sri Rao-i zülu saka tang tashi nungbo nüngja agüja mali. Iba dak sendakba nung tasüngdangba ka langzüdang Priyanka-i, "Ni sentong aika yangludar, aser itemji tatem küma asalentongba sülen ang ni nenok den iba osang lemsateptsü. Küm ka shi ni sentong aika asameyanga inyaka arudar, itemji Hindi nung, English nung aser regional oshitem nung lir. Ni digital ajanga ostü aika lemsatepner. Maongka aika lir, ni itemji telemtetba agia shimba sülen ang item osang lemsateptsü," ta Film tem sayutsü asoshi nokdangtsü nüngdak mali:jah kechiyong nüburtemji tetendanger tajungtiba lir." "Iba amala film ajanga asenok tebilembatem mesayura asen lokti tengatetba aser t e b i l e m b a memelenshitsü teburtemi tetsürtem amokbanger ayuba ya tejen ken o ka lir," ta Jah-i ashi. Iba film produce asütsü telemtetba magi tsüngda iba amala tetsükdangba ajurutsü imla liasü asü, ta asüngdang dang Jah-i ashiba agi: "Ni film yanglur ka ama inyakyonga arudang kü film pezü tashi sayatsü asoshi 'Film Certification Appellate Tribunal' den atsütepa liasü. Tangbo iba ajanga ni meinprong masür. Ajisüaka iba film otsü tajung ya iba amala ken o nung ajemoka tetsükdaktsü adoktsü ta imlaa meliasü. Ni film director Alankrita Srivastava-i otsü tajungka yangludar ta meteta liasü. Lai iba film script kü dang sayudang ni iba film produce süa la nungita yaritsü asoshi telemtetba agi, kechiyong la yaritsü tetemsü liasü." Iba film ya tetsürtem dak rangloker yangluba film ka lir. Q. Kaziranga nung Nagaland House ka yanglua ayu nunga koma süla? Olong 20 shi nung July 21, 2017 tashi nung iba telangzüba ya onok dangi - tiryimyim@gmail.com mesüra SMS / mesüra Tir Yimyim Facebook account ajanga yokang. Telangzübatemji taruba Deobarnü adoktsütsü.

8 8 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 IIFA Awards 2017 tembangogo New York, July 16 (Agencies): 18buba International Indian Film Academy Award sendong New York nung July 13, 2017 nungi July 15, 2017 tashi agia takok nung tembangogo. Bollywood nungi nüngtugu actor Salman Khan, Katrina Kaif, Shahid Kapoor den kinungtsü Mira Rajput, Alia Bhatt, Sonakshi Sinha aser Varun Dhawan nungertem arua taoba küm nungi movie balala nung takok anguba benjungtepogo. Taküm IIFA Award 2017 sendong ya Karan Johar aser Saif Ali Khan nati host asü aser tena den Varun Dhawan-ia ken host asü. Sonam Kapoor-i tongti shilem agiba Neerja film-i 'Best Film' sempet angu. Shahid Kapoor-i Udta Punjab film nung junga shilem agiba ajanga pai 'Best Actor' sempet angu aser kasa film nungi Alia Bhatt nem 'Best Actor' (Female) sempet agütsü. Anogo asem tashi iba sentong agidang actor aikati shilem balala agia liasü. July 16, 2017 (Agencies): America nung aliba ketdangsertemi Afghan nunger tetsür telok ka academic robotics competition ka nung shilem agitsü asoshi temelaba agütsüogo. Tamasabo parnok nem visa magütsüi liasü. "Tamasabo onok kanga tezüdanga jashia liasü, saka tangbo US-i aotsü asoshi temelaba ngutetba atema kanga pelar," ta arishi küm 14 tain Fatemah Qaderyan-i ashi. Parnok Brehostibarnü Kabul tongogo aser parnok US-i aotsü asoshi idak nungjagi kulikakettem angutsü asoshi imlaa atadar. U.S. President Donald Trump-i mepishiba sülen parnok US-i marudaktsütsü asoshi telemtetba agi aliba melenshia Alia Bhatt Shahid Kapoor IIFA 2017 takokertem yamai alitsü: Best Film: Neerja Best Director: AnirudhRoy Chaudhary (Pink) Best Actor (Male): Shahid Kapoor (Udta Punjab) Best Actor (Female): Alia Bhatt (Udta Punjab) Best Actor in Supporting Role (Female): Shabana Azmi (Neerja) Best Actor in Supporting Role (Male): Anupam Kher (MS Dhoni: The Untold Story) Best Debutant (Female): Disha Patani (M.S. Dhoni: The Untold Story) Best Debut (Male): Diljit Dosanjh (Udta Punjab) Best Lyricist: Amitabh Bhattacharya (Ae Dil Hai Mushkil film nungi Channa Mere Ya ken atema) Best Playback Singer (Male): Amit Mishra (Ae Dil Hai Mushkil) Best Playback Singer (Female): Kanika Kapoor (Udta Punjab) aser Tulsi Kumar (Airlift) Best Music Direction: Pritam (Ae Dil Hai Mushkil) Best Actor In Comic Role: Varun Dhawan (Dishoom) Myntra Style Icon Award: Alia Bhatt IIFA Woman Of The Year: Tapsee Pannu Afghan tsür Robotics Team US nung shilem agitsü asoshi temelaba nguogo liasü. "America nunger aser Trump-i onok nungita yariba atema onok kanga pelar aser parnoki onoknem visa agütsüa tetoktepba nung shilem agitsü asoshi maongka agütsüba atema parnok tenüng asanger," ta Qaderyan-i ashi. Kabul, U.S. Embassy nung otongdar-i ashiba agi, Washington nung aliba ketdangsertemi tetsür chanutem nem temelaba agütsüba jangjatsüogo. "Afghan nunger tetsür telok ya Washington DC nung taruba hopta pelashishia agizüktsü asoshi kanga yongyaa atar," ta trump'er jala Ivanka Trump-i Facebook nung zülutsü. "Item tetsürtem ya alima nung tarutsü scientist, engineer aser innovator tem lir," ta lai zülusemtsü. Kasa mapang nung ketdangsertemi tetsürtem nem mezüng visa magtsüba dak sendakba nung kecha telangzüba magütsü, ajisüaka parnok kidangi meyiba moli ta ashi ajemba ajanga Afghan nungertem nem visa magütsür. Tetoktepba nung shilem agitsü aliba tetsürtemi ashiba agi, iba tetoktepba ajanga Afghanistan nung tetsürtem amokbanga ayuba yimya tajungba kümdaktsütsü imlar. "Afghanistan ya rara agi raksar aliba lima ka lir aser tetsürtem renloka aotsü asoshi kanga tasak lir. Saka tang iba tetoktepba nung shilem agitsüba ya onok asoshi maongka tulu ka lir aser linük asoshia tajung lir," ta arishi küm 15 tain Lida Azizi-i ashi. Miss Philippines Fire 2017 Nellza Mortola Bautista (tebelen nungi mezüng), Miss Philippines Air 2017 Kim De Guzman (tanabula), Miss Philippines Earth 2017 Karen Ibasco (teyong), Miss Philippines Water 2017 Jessice Marasigan (tachichi nungi tanabula) aser Miss Philippines Eco-Tourism 2017 Vanessa Mae Castillo (tachichi nungi mezüngbula) nunger takok anguba sülen tangokba noksa nung angur. Iba sentong Philippines kübok Pasay yimti nung July 15 nü agi. Iba tetoktepba nung tetsürtem ajak senteper parnok 40-i shilem agi. Lilly Singh UNICEF Goodwill Ambassador shim New Delhi, July 16 (Agencies): Indian-origin aser Canada nunger YouTube nung nüngtugu comedian aser author, Lilly Singh ya Honibarnü sentong ka nung United Nations International Children's Emergency Fund (Unicef) Goodwill Ambassador shimogo. Arishi küm 28 tain, Lilly Singh ya Digital platform nung 'Superwoman' ta tenüng agüja lir. Unicef den Lilly ya Madhya Pradesh-i oa kanga sensak tia nung aliba tanurtem-i pei taküm nung temelenshi tajung bener arutsü asoshi inyakertem ajuru. Tanur aser lanurtemi anogoishia pei taküm nung ajuruba timtem alima nem metetdaktsütsü asoshi Lilly-i la indang digital inyaksangshi amshitsü. "Goodwill Ambassador ka ama Unicef nung densemer kü sempet agi tanurtem ajak yaritsü maongka anguba asoshi kanga pelar," ta Lilly-i ashi. "Ni yangi ajuruba tanurtemi timtem terokong aika ajangshiogo aser maongka agütsüra parnoki takok angutsü, ta parnoki kuli sayur," ta lai shisem. Unicef-i yaria 'Yourth4Change' sentong ka tenzüka aliba, koba ajanga lanurtem külemi pei medemsortem den lungjemer temang anema alitsü, azüdokshi aser mapa tamajung nungi kümzüka alitsü, tetsür tebur melemsai inyakyim ajak nung shilem agiba aser kaket shisatsü tajung agütsütsü asoshi maparen balala inyaker, iba pr oject ya Lilly Singh-i semdang. "Tetsür nem angati karate tesayuba agütsüba ngua ni temoatsü nguogo. Iba tesayuba ajanga pei sasa pei dak July 16, 2017 (Agencies): Amazon-i Prime Day akatsüba sangdongba sülen taoba mapang ita tepeyong nung nüburtem Amazong Prime membership nung züngoksemertem dang nungi timba züngoksemogo. Jila tila Alwar, Muktsar, Gulbarga, aser Nalgonda nunger amala nungia Prime member aika kümogo, ta sangdong ka ajanga Amazon Prime day nung TLC TV tem nung 'buy one get one free offer' agütsüba ajanga iba TV minute tsüngda nung ajak yokma. Prime member temi Smartphones, Fashion, TV, Home & Kitchen, Appliances aser Pantry nunger amala aika shishilembaa liasü. Oset tem ayokba rongnung FireTVStick, OnePlus 5 Smartphone aser Seagate Expansion 1.5TB Portable External Drive nunger timtiba yoka liasü. temolung alemba kisüng masü saka azüdokshi aser nisung t a m a j u n g e r t e m i mezüngmeshiba nungi kümzüka aliba nung yarir," ta Lilly-i shisem. YouTube nung Lilly Singh indang page nung subscriber million 11 dak tali lir. "How To Be A Bawse: A Guide to Conquering Life" kaket ka lai taküm saya aser iba kaket ya New York Times nung 'bestselling book' lir aser HBO nung Ray Bradbury indang film adaptation "Fahrenheit 451" nung lai shilem agia lir. Taküm June ita Forbes Magazine-i adokba 'Top Influential List' entertainment telemsa nung Lilly Singh ya temaba jenjang nung lir. "Lanur tem aser talisa tetsürtem asoshi Lilly ya role model ka lir, aser sensaksemba, mapa inyakba nung lai shilem agiba ajanga India kisüng masü saka alima ajunga nung tetsür tem taküm nung temelenshi arutsü imla atar," ta India nung Unicef representative, Yasmin Ali Haque-i ashi. "Lilly Singh ya Superwoman ka lir, aser lai alima ajunga nung tetsürtem temeden asoshi jembir aser la dak tashi tulu aliba ola amshia tilatanurtem asoshi mapa balala inyaka jembitsü imlar," ta Unicef Deputy Executive Director, Justin Forsyth-i ashi. Unicef Goodwill Ambassador nung football asayar mongin, David Beckham; actor Orlando Bloom, Jackie Chan, Danny Glover, Liam Neeson, Priyanka Chopra; Syrian activis Muzoon Almellehan; aser kendener Ricky Martin aser Shakira nungertem lir. Mezüngbuba Amazon Prime Day nung customer aikati shishilemba Smartphone ayokba nung shilem pongu agi timba yoka liasü. Phone tem rongnung Honor 8 Pro atema maongka tajungka nguteta liasü, iba phone ya Prime Day nung saya. phone Brand tem rongnung OnePlus, Xiaomi, Honor, Motorola, Samsung aser Apple nunger tajungba ayok küm tang anogotem dang nung Prime day nung Deodorant tem timba yoka liasü aser item rongnung Axe timba ayok. Skincare atema amshiba mozü aika yokogo aser itemrongnung Nivea timba yokogo. Sports aser fitness atema osettem aser Kitchen Appliances tema iba anogo nung aika ayokba nguogo. Oset balala ayokba den külemi July 10 nü Prime day nung züngsem timba kati Amazon Prime Video nung stream asü, koba tanga anogotem dang nungi kanga agi timba liasü.

9 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 INDIA OSANG 9 New Delhi, July 16 : Hombarnü Parliament senden tenzüktsü lia, aser linük Tir election agitsü lia Deobarnü NDA sorkar senden ka nung (abelen nungi ajichilen) BJP lenir tain, L K Advani, NDA Tir candidate, Ram Nath Kovind, Ato kilonser, Narendra Modi, BJP National Tir, Amit Shah, External Affairs Minister, Sushma Swaraj aser Finance, Defence & Corporate Affairs Union Minister, Arun Jaitley nunger densema NDA lenirtem külemi tangokba noksa ka angur. State temi nashi kümzüker teloktem anema inyaktsüla: PM New Delhi, July 16 (Agencies): Deobarnü Ato kilonser, Narendra Modi-i nashi kümzükba tenüng atemna ozüng alema inyakertem amokmerenba den külemi state tem danga parnok anema temerenshi tulu agüjang ta Tanü yimtenren party ajak senden nung Modi-i, "State sorkar ajaki nashi kümzükba tenüng amer ozüng alema inyakertem nem temerenshi tulu agütsütsüla," ta metetdakja liasü, ta Parliamentary Affairs Minister, Ananth Kumar-i New Delhi nung osangbenertem dang ashi. Ato kilonseri, Hindu nunger aikati nashi ji tetsü ka ama bilemer, saka nisungtemi pei kabu nung ozüng mamshitsüla, iba den külemi ozüng alema inyakertem nem state sorkar temi temerenshi agütsütsüla ta shiogo, ta Kumar-isa Linük nung nashi kümzükertemi nashi kümzükba tenüng amer Muslim nunger aser Dalit nunger anema inyakba mapatem anema opposition party temi BJP aija arur. Opposition party temisa tzüngluruwa mongpu Parliament senden nunga kasa onük nung sorkar anema jembitsü sentong lir. Modi-isa asüng, Hombarnü linük Tir election agitsü aliba onüka süoka liasü. Modi-i, ajaki melungtepa Tir candidate ka shim asübo tajung süla, ta ashi. Ajisüaka election nüboyimba mapang nung sorkar aser opposition napronglai akhümtsübutepa inyakogo, aser nüboyimba mapang nung o tamajunga mejembi, ta pelaba olen ka Modi-isa Tir election atema BJP-i aniba NDA-i Ram Nath Kovind candidate shim aser Congress-i aniba opposition party temi Meira Kumar shima lir. Modi-isa, Quit India Movement küm 75 ajungba anogomung August 9 nü amungtsü, aser iba anogomung nung party ajaki shilem agidaktsüner, ta mepishi. Tanü iba senden nung adener opposition lenirtem rongnung Ghulam Nabi Azad (Congress), Sharad Pawar (NCP), Sitaram Yechury (CPI-M), Mulayam Singh Yadav (SP) aser D Raja (CPI) nunger liasü, ajisüaka JD(U) aser Trinamool Congress nungibo lenir shinga maden. Tzüngluruwa Parliament senden nung bill tasen 16 benoktsü New Delhi, July 15 (Agencies): Taruba tzünglur uwa Parliament senden nung Lok Sabha aser Rajya Sabha nung sor kari Jammu & Kashmir nung GST aser Citizenship Act indang bill ka densema bill tasen 16 benoktsü sentong lir. Ano sorkari Rajya Sabha nung bill tejen 16 aser Lok Sabha nung bill tejen 9 agizükner. Tan Parliament nung benoktsü aliba tongtibang bill tem rongnung GST dak sendakba bill kar densema lir, aser itemji: Jammu & Kashmir nung GST- Central Goods & Services Tax (Extension to Jammu and Kashmir) Bill, 2017 aser Integrated Goods & Services Tax (Extension to Jammu and Kashmir) Bill, 2017 lir. Ano Punjab Municipal Corporation Law (Extension to Chandigarh) Amendment Bill, 2017-a densema lir. Ano tanga tongtibang bill tem rongnung Banking Regulation (Amendment) Bill, 2017, National Investigation Agency (Amendment) Bill, 2017, Unlawful Activities (Prevention) Act Amendment Bill, 2017, Citizenship (Amendment) Bill, 2016, Pr evention of Corr uption (Amendment) Bill, 2013, Indian Institute of Management Bill 2017, Whistle Blowers Protection (Amendment) Bill, 2015, Ancient Monuments and Ar chaeological Sites and Remains (Amendment) Bill, 2017 aser Motor Vehicles (Amendment) Bill, 2017 densema lir. Kashmir nung Amarnath temeshi aini aoertem amakba aser China ketdangsertemi India nunger temeshi aini aoertem nokdangba anema Deobarnü Bihar yimtiba, Patna nung Akhil Bharat Hindu Mahasabha züngsemtemi Pakistan aser China nunger wako rongdokba noksa nung angur. Party temi ochimashir lenirtem sendoktsüla: PM Modi New Delhi, July 16 (Agencies): Deobarnü Ato kilonser, Narendra Modi-i yimtenren party tem dang, ochimashi mapa inyaker yimtenren lenirtem sendoktsüla, ta Tawa Trinamool Congress lenirtem aser RJD lenirtem anema ochimashi ken otem benoka aliba dak sendakba nung Ato kilonser, Modi-i iba olen ya jembiogo. Hombarnü tzüngluruwa mongpu senden tenzüktsü lia tanü sorkari ayongba party ajak senden nung jembidang Modi-i, ochimashir yimtenren lenirtem nem temerenshi agütsütsüla, ta ashi. "Linük nungi auyartem anema kodang ozüng ajanga inyakdir, iba mapang nungji asenoki longjemer parnok anema inyaktsüla," ta Ato kilonser-i ashi. Party ajaki item ama lenirtemji parnok rongnung putettsüla, aser item lenirtemjibo sendoktsüla, ta Modi-i ashi. Paisa, yimtenren lenir kar majungba ajanga joko küm aika yimtenren tenüng menükja arur, ta paisa ashi. "Yimtenren lenirtem shinga tarak maket, ta nüburtem dang shitettsüsa asenoki inyaktsüla," ta Modi-isa ashi. J&K nung temeshi aieni aoer nisung 16 tsükset Ramban (Jammu & Kashmir), July 16, 2017: Deobarnü Jammu & Kashmir, Ramban district nung gari lendong ka atalokba sülen yirua alirtem IAF indang tayimtsü ajanga Jammu nung aliba hospital kati anir aotsü lia tangokba noksa nung angur. Iba lendong nung tajemba agi Amarnath temeshi aieni aoer nisung 16 asü aser nisung 35 shi yirua liasü. New Delhi, July 16 (Agencies): Deobarnü Jammu & Kashmir, Ramban district nung aliba Jammu-Srinagar national highway nung bus ka lungreni lua tsükokba lendong nung Amarnath temeshi aieni aoer nisung 16 tsüksetogo aser nisung 35 shi yiruogo. "Bus, registration number JK02Y 0594 ji Srinagar leni aoba mapang nung Ramban district kübok Nachilana tesem nung aliba Army camp anasa lungreni lua tsükok," ta Ramban Senior Superintendent of Police (SSP), Mohan Lal-i Paisa, yirua alir rongnung nisung 19 bo tayimtsü ajanga Jammu nung aliba hospital-i anir ogo, ta Temeshi aieni aoer parnok nisung 8 bo tera dang yiru. Iba osang angashia Ato kilonser, Narendra Modi, Union Home Minister Rajnath Singh, aser Jammu & Kashmir Chief Minister, Mehbooba Mufti nungeri tejashi lemsatepogo. Ato kilonser, Modi-i twitter ajanga, "J&K nung bus lendong ajanga Amarnath temeshi aieni aoertem asüba atema jashir. Asür kinüngertem den ni mangyim lemsateper," ta ashi. Ano Union Home Minister, Rajnath-ia, "Mehbooba-i kü dang iba osang metetdaktsüogo. Amarnath temeshi aieni aoertemji treatment atema tayimtsü ajanga Jammu-i anir ogo," ta ashi. Jammu & Kashmir sorkari iba dak sendakba osang metetpelatsü atema helpline numbers ( , ) sangdongogo. Tawa Anantnag district nung kiralongrar telok kati bus ka amakdang Amarnath temeshi aini aoer nisung 8 tepsetba sülen anogo ti sülen tanü iba lendong ya ataloker. Tanep temeshi aieni aoer nisung 3,603 Jammu nungi Kashmir Valley-i apusoa liasü. Anogo 40 nü Amaranth Yatra anogo 17 nübuba nung tanü temeshi aieni aoer nisung i temeshi tesemji tongogo. Taküm küm tang tashi nung temeshi aieni aoer nisung lakh 2 dak temai iba tesem tonga külemogo. Amarnath Yatra ya August 7 nü tembangtsü.

10 10 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 BENDANGLI OSANG Caracas, July 16 : Venezuela tir, Nicolas Maduro aser pa indang sorkar-i par linük indang constitution zülushitsü renemba anema Caracas, Venezuela nung July 16, 2017 anogo nüburtemi meyongnem agiba mapang tangokba noksa nung angur. US nungi Pakistan teyari angutsü tasakba akümer Washington, July 16 North Waziristan nung Haqqani inyakba America nunger dak (Agencies): Pakistan-i Network anema Pakistan tenük yoka lendong timtem kiralongrar nem teyari agütsür, ta mitkartemi mita bushiba agütsüba telok densema aija aliba ken o nung ajemdaker iba linük nem US-i teyari maparen maneni inyaker, ta kiralongrar telok aika Pakistani yarir ta ajaki kanga junga Secretary of Defence-i kuli agütsütsü asoshi temzüng agütsüba sülenang sen million meteta lir. Saka tang Pakistan tesashiba küma US House of $400 ya agütsütsü. nung mitkar nem teyari Representative ajanga temzüng asem yangluogo. North Waziristan nung Haqqani Network indang agütsütsü asoshi tenokdangba agüja aliba ya kiralongrar telok Iba temzüng kübok telungpurtem jenokba ka atema dang lir: Haqqani Islamabad-i kiralongrar anema raraba kuli sayutsü. nokdangtsü asoshi Pakistan-i sentong balala inyaker aser Network," ta Poe-i ashi. Pakistan nung kin tilatemi Pakistan-i kiralongrar aser Afghanistan sorkar den yimden yimsüsüba aser kiralongra mapa inyaker yarir ta tongteprateba Pakistan- tamangba yimsü nung nüjiso US ketdangser aser ozüng Afghanistan arrtsü ajanga meshir nüburtem reshikangshia yanglurtemi aiben metetdakja telungpur senzüba nokdanger, aruba nung item temzüng ya ta kuli agütsüba Defence amshiba nung US-i teyari agütsüba senotsü mesüra oset sendaktepa lir. Secretary ajanga balala mamshir, ta Secretary of Sen billion $651 indang jangjashitsüla. Defence ajanga Congress nem National Defence Authorization Item amendment asem kuli agütsüba sülenang senotsü Act (NDAA) 2018 legislative rongnung Congressman Dana teyari agütsütsü, ta amendments asem ya US Rohrabacher-i ka aser Ted Rohrabacher-i benokba Congress indang lower house Poe-i ka benok. legislative amendment nung lir. nung 'voice vote' ajanga yashi agizüka ayu. "Pakistan-i US senzüka dokstüba anendaktsütsü asoshi Shakil Afridi ya 'international hero' lir, anungji Pakistan sorkari NDAA-2018, koba ajanga kuli agütsütsü atema Gongressi tekeraba nung pa tepuokdak October 1, 2017 nungi tenzüka tanü mera tasen ka meraogo," nungi chioktsüla, ta fiscal year ka atema defence ta Member of the Foreign Rohrabacher-i benokba nung senotsü indoktsü asoshi Affairs Committee aser amendment ka nung shia lir. temelaba agütsür, iba ya House ajanga renem. Islamabad-i Ground Lines of Subcommittee on Terrorism, Nonproliferation & Trade nung mendenbuba, Poe-i ashi. "Pakistan nunger physician, Dr. Shakil Afridi ya United States, Pakistan aser alima Communication ajanga Pakistan Pakistan mesüra nung aliba nüburtem asoshi nung kiralongrar den raraba, arrtsü alema tangar dak amakba aser improvised explosive devices (IED) nokdangtsü asoshi inyakba maparen ya US Afghanistan nung kiralongrar, ta US-i tenüng agüja aliba telok mesüra kija nem Pakistan-i mitkar, senotsü mesüra logistic teyari magütsür, ta Secretary of 'hero' lir aser pa teyari ajanga Osama bin Laden aliba tesem ngutetba asoshi alimai pa nem tepela sayutsü sentsüh lir," ta amendment nung shia lir. Secretary of Defence ajanga Defence ajanga kuli agütsüba Pakistan-i Afridi tepuokdak kuli agütsüba sülenang senotsü sülenang Pakistan nem US-i ayuba ajanga United States teyari agütsütsü, ta iba bill nung senotsü teyari agütsütsü, ta aser Pakistan tsüngta shia lir. Poe-i benokba amendment tesendaktep aliba nung October 1, 2017 nungi nung inoka lir aser iba bill ya tetsükdaktsü aludaktsür, ta December 31, 2018 tsüngta House-i agizükogo. House of Representatives Pakistan nem US-i senotsü "Afghanistan nung tensa ajanga agizükba amendment teyari agütsütsü aliba nungi junga kümdaktsütsü asoshi nung shia lir. Madrid, July 16 : Tepuokdak yua alisang C a r a c a s me trop olitan mayor, Antonio L e d e z m a k i n u n g t s ü, Mitzy Capriles de Ledezma-i Venezuela tri, Nicolas Maduro sentong anema vote agütsüi a o d a n g tangokba noksa nung angur. Israel-Palestine tsüngta yimjung ken o jembitsü France-i ajungshir Paris, July 16 (Agencies): Israel aser Palestine linük tsüngta yimjung alitsü ken o talangka mejembi aliba tanaben jembishitsü asoshi France tir, Emmanuel Macron-i ajungshi. Linük ana tsüngta yimjung ken o jembiba nung teyari agütsütsü asoshi France-i molunga lir, ta Macron-i Deobarnü ashi. Linük ana tsüngta iba yimjung ken o jembitsü asoshi ketdangsütsü molunga aliba olen bo pai meshisem. "Jerusalem ya linük ana atema yimtiba ama asütsüsa Israel aser Palestine tsüngta yimjung ken o jembiba tenzükshitsü asoshi ni ajungshir," ta Paris nung Israel Ato Kelonser, Benjamin Netanyahu den senden aliba sülen Macron-i Deobarnü ashi. Israel nunger alitsü asoshi kiojen maneni yangluba ajanga linük ana tsüngta yimjung ken o jembiba nung tetsükdaktsü alutsü, ta pai shisem. "Middle East nung yimjung Israel Ato Kelonser, Benjamin Netanyahu, Paris, France nung July 16, 2017 anogo 75buba Vel d Hiv roundup bilemtetba sentong ka nung naro bener oa inoktsüba mapang tangokba noksa nung angur. US mitkartemi Afghanistan ISIS tekolakba tepsetogo Washington, July 16 (Agencies): Kunar indang northeastern province nung US mitkartemi Afghanistan nung aliba Islamic State telok tanishir hopta tsüngta tepsetogo, ta Pentagon-i tanü "US mitkartemi Islamic State of Iraq & Syria - Khorasan Province (ISIS-K) nung tekolakba, Abu Sayed ya Kunar Province, Afghanistan nung par telok indang headquarter nung July 11 nü tepset," ta Pentagon odongtar, Dana White-i sangdong ka nung "Iba tesem amakba mapang ISIS-K züngsem aika tepsetogo aser iba ajanga Afghanistan nung kiralongrar telok züindaktsütsü sentongtem raksatsütsü," ta kasa sangdong nung shisem. ISIS-K telok ya 2015 nung tenzük aser iba telok ajanga Pakistan arrtsülen aliba Nangarhar aser Kunar province nung shilem tuluba agitet, saka Taliba telok anema raradang iba alitsü asoshi onoki molunga lir," ta Netanyahu-ia ashi saka yimjung ken o asoshi balaka meshisem. Jerusalem nung Jews aser Muslim nunger indang tekülem ki ka anasa taoba hopta lendong agütsüdang Israel police ketdangser ana tepsetba asoshi Macron-i aitsü. Israel security atema Macron-i kanga süoki ia bilemer, saka linük ana tsüngta yimjung alitsü inyakyim nungi Netanyahu atsüngzüka aor südi, ta pai shisabulua bilemer, ta Macron indang office ajanga ashi. Linük ana nungi lenir ana yagi Syria aser tanga linük nung raraba atema jembia liasü aser linük ana tsüngta rongsenketsüng tesendaktep alitsü asoshi jembi. Netanyahu-i France sendongba asoshi Palestine busemertemi aitsü aser Israel-i inyakba maparen ajanga Gaza nem tenokdangba agütsür, ta ashir. teloki maparen aika meinyakteti aru. Afghanistan aser US mitkartemi July 2016 nung Abu Sayed den adonga aliba lenir, Hafiz Saeed tepset aser taküm April ita nung Abdul Hasib tepset, ta Pentagon-i ashi. Hisab aser telungpur tanishirtem ya US Army Rangers aser Afghan Special forces temi tepset. Hasib asüba ajanga US mitkartemi item telok 2017 nung samatsütsü nükjidong yua aliba tongtettsü südi, ta kasa sangdong ajangasa ashi. Nangarhar province nung Hasib-i amshiba compound ya April 13 nü US mitkartemi nuclear maden yangluba bomb tulutiba bokdakja IS-tem amakba tesem nungi kanga talangka mepilai orr lir. Mother Of All Bombs (MOAB) pokloktsüba mapang jihadists züngsem 95 tepset, ta Afghan defense ministry ajanga ashi, saka iba tesem nung maneni raradagi.

11 11 TAIDOK MESHIR Ni, Shri. Tsükjemtiba, Convenor, National Concern Initiatives (NCI)-i Dibuia nunger sensosangertem ajak dang, tawa ni video clip ka yanglur social media nung prokshiba ajanga yimtsür yimertem maksütsüba aser mulung kanga mejungi yirutsüba atema, kü mulung ajak agi taidok meshir. October 17, 2016 nü ni Dibuia yimtaki ao aser nisung kar ayonger Milak ayong temeket nung irrigation mapatem reprangdangtsüba tenüng nung anir ao. Iba tesem nungji irrigation yangluba maparen dak aketba osang tiyazü kar ni parnok dang ashi. Ni parnok dang NCI ajanga yimer lushi nung irrigation projects kar inyaktsü atema senotsü bener arutsü ta ashi. Iba ama department anema inyakba mapatem ajungaji nisungtem dang sayur ni tajangzük angutsü asoshi inyakdaktsüba mapa ka liasü. Iba video clip yanglua prokshiba kü mapatem ajanga langka danga timtem adokra, ni aser kü telok khuret asütsü. TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, OFFICE OF THE MAROK DIBUIA SENSO MUNGDANG P.O. MANGKOLEMBA, MOKOKCHUNG, NAGALAND. Date : 08:07:2017. SANGDONGER Tawa social media nung Dibuia Village Council tenüngmenüktsüsa video clip yanglur belenshiba Marok Dibuia Senso Mungdang-i nguogo. Iba video-ji National Concerns Initiative (NCI) nung convenor Mr.Tsükjemtiba Ao-i yanglur prokshiba kuliji pai dang meteta lir. Iba video clip-ji parnok bilemba ataloktsü atema yangluba dang liasü, iba nungji ochi mali aser yimertemi memetet. Shitakba nungbo, iba video nung sayuba ama masü saka Irrigation & Flood Control department-i yanglutsüba irrigation project ajanga aluyimertem alu kanga junga yimdagi. Shitakba tatalokbaji, October 17, 2016 anogo nung NCI ta ajaba telok nung Convenor, Mr. Tsükjemtiba Ao ozü yimtaki aru aser parnok ajangzüktsü tebilemba yur iba video yanglutsü atema yimtaklirtem kar mesüzüka inyak. Iba maparen ajak Marok Dibuia Senso Mungdangi bushisüngdanga orr ngutetogo aser itemji NCI ta ajaba telok nung Convenor, Mr. Tsükjemtiba Ao-i department tenüngmenüktsür parnok atema senotsü meshitsü asoshi inyak ta putetogo. Iba ama yim tenüng mejungi menüktsüsa aser sensosangertem temulung yirutsüsa Mr. Tsükjemtiba Ao aser par teloki inyakba asoshi Marok Dibuia Senso Mungdangi kanga sashia aitsür. Anungji, iba video clip nung aliba ajakji magir aser iba video clip nung aliba jagi nisung shinga manisadaktsütsü asoshi metetdaktsür. DAN mendenbubai... (Tapak 1 nungi) Lennirtem ama asenoki tensa angatettsüla aser NPF party o DAN teloktep ajungtsü atema bilema inyaksangshitsüla. O atsütepba mesüra olemtepbaji telok ka tsütsü takok angutsü atema masü saka terenlok, tejakleni aotsü, metongshiteptsü aser tajunglen bilema jembitsüla. Yimten mapa nung tangatetba mesüra tebilemba meputepba tayongzükbatem ajurur saka asenoki angatetteptsü atema merangtsüla. Asenoki party aser teloktep ajungtsü aser public-i aginüba ama inyaktsü atema bilemtsüla, ta DAN mendenbubaisa shisem. Asenoki, Khristan tesayuba aser tangatetba nung ajemdaker asen taküm alitsüla. Laishiba nung, kotak kübok ajak atema mapang balala lir, raratsü mapang ka, yimjung yanglutsü mapang ka lir, ta shia lir. Anungji, asenok kümsük tembangtsü joko ita ishika dang anünga lia, Naga lennirtem ajak longjemtsüla, asenok meputepba tezülen yutsütsüla, tatok agütsüteptsüla aser tang ajurua aliba tensa koktettsü atema merangtsüla, ta paisa July 7, 2017 nü yimten tsütsü mepetmesü adokba ajanga Naga nunger ajak aoksadaktsü, saka Chief Minister mendenji ka dang ta asenoki angatetdi. Iba menden raktepba ajanga MLA tem aser tai maketba public tem asoshi mepetmesü ajurudaktsüogo. Aibelenbaji meimchir yimya aser lennirtem ama, asenoki aibelentsü. Anungji, DAN MLA tem aser DAN mendenbuba ka ama ni nübortem dang iba yimten mepetmesü atema tatok meshir, ta Kuzholuzo Nienu-isa ashi. Onoki onok tajungtiba agi meranga iba tensa süngjemdaktsütsü merangdar. Naga nunger ajaki tarutsü tajung ka aginür, anungji public-i mapang tatsüka atema aremzüka tensa meraksadaktsü aser sarasadema atatsü mepishir, ta paisa mepishia ashi. 25 th Death Anniversary Late Ladongmangyang (Chuchuyimlang) Asüba anogo: 17 th July, 1992 Nai iba alima toktsür küm 25 süia oaka onoki nü meim aser mapa tajungtem maneni menungra bilemteter. Temeim Kinungtsü, Chirnur, Semchirtem aser Kinungertem SANGDONGER Mr. Waluniba Lkr (Longpa) aser tebutsü, Mrs. Akumtula, tena nem shibai sen apuja ali aser aputsüdir aser (Kimong lumong) zülutepa ali. Aji tsürabur, adianu aser anükapangtemi khuret mabentsü, ta ajak dang sangdonger. Tsürabur aser adianu tenüng nung; 1. Mr. Limasungba 2. Mr. Chubanungshi 3. Mr. Dilong METETPELAR Mokokchung District nung ELKEN aser tanga filtertem raksaba yanglushitsü aser temelentsü osettem ajak anepalua aja-ayangtsü renema lir. Kari nüngdakra tongtepratepangma. Technician No: / V.J S COACHING CENTRE D.C. COURT ROAD, DUNCAN, DIMAPUR (ESTD. 2000) ADM ISSI ON G OING ON Offer Intensive Coaching for the Repeaters of Class-X / XII-Arts / XII-Com / XII-Sci. for Improvement & Repeaters Hostel attached for both Boys & Girls (Separately) Contact : / / OFFICE OF THE SENSOLIKUM (B) VILLAGE COUNCIL DIMAPUR: NAGALAND Date : 16:07:2017. METETDAKTSÜR Sensoliküm (B) yimtak terenlok mapa inyaktsü aser kiojen yanglu tenzüktsü atema züngsem ajaki pei pei group leader nem saru July 25, 2017 tashi nung agüjang ta Sensolikum (B) Village council, Dimapur, Nagaland office ajanga metetdaktsür. Züngsem kari danga iba anogo tashi nungji saru magütsüra, lokti senden July 15, 2017 anogo nung alidang lemtetba ama pa tenüngji Sensoliküm (B) züngsem nungi endoktsü. Item ya group wise lenirtem alitsü : Sl.No Group/no Name Contact 1 01 Mr. Imtitoshi Mr. Imkongonen Mr. Jongpongtsung Mr. Temjensoba Mr. Lanusashi Mr. Asemtemjen Mr. Limakumzuk Mr. Anokba Sd/- (T. Lanutoba Jamir) (mobile). OFFICE OF THE MERANGKONG LANUR TELONGJEM H Q. Marangkong P.O. Tuli, Dist. Mokokchung, Nagaland SANGDONGER Tanabuba (2nd) Merangkong Lanur Telongjem General Meeting 5th July 2017 anogo Arrow Club Ground, Tuli nung mongdanga liasü aser lemtet yamai renema ayu th May 2017 anogo nung Merangkong nunger ajak Public General Senden koba Ao-hadang ground nung agiogo iba senden lemtet pangzüng No. 1 aser No. 2 maneni akangshia renema ayu. (a) Pangzüng No. 1 :- Merangkong lushi nung shibai election dak sentakba nung sen lema senzüdir/ jajadir pa/la dak tapet temerenshi inyaktsü aser kibur sangji-a kasa temzüng agi merenshitsü aser pa/la Merangkong lushi nung tetsüng majemmokdaktsütsü (mapang telatet maka). (b) Pangzüng No. 2 :- Merangkong lima raksatsütsü asoshi sen lema mesüra prangpong, injang bomb bener senso ka anema mapa tamajung inyaktsü tasa-lendong inyakertem tatem tonga bushitsü aser taidok maka. 2. Merangkong Lanur Telongjem-i NBCC Clean Election mapa aser inyakyim nung nungita yaritsü. Sd/- Wapangtemjen Gen. Secretary, MLT Sd/- Temsumenba President, MLT

12 12 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY JULY 17, 2017 SAISAPONG OSANG Roger Federer Wimbledon 8ben kokogo London July 16: Deobarnü Wimbledon tebur final tembangba sülen Roger Federer aser Marin Cilic na trophy amer tangokba noksa nung angur. London, July 16 ( A g e n c i e s ) : D e o b a r n ü Wimbledon final asaya nung Roger Federer-i 8ben buba koka otsü tasen ka yangluogo. Pai Marin Cilic straight-sets nung koka liasü. Cilic iba asaya nung yir uba ajanga jung masayatet. Iba takok züngsema Federer-i Grand Slam title 19 ben kokogo. Pai Wimbledon final asaya nung Marin Cilic 6-3, 6-1, 6-4 agi akok. Arishi küm 35 buba nung Wimbledon koktetba ajanga pa alima nung Wimbledon akoker rongnung tambusang kümogo. Taoba mapang nung 1976 küm Arthur Ashe-i arishi küm 32 buba nung Mokokchung district BJP... Ananta Mishra-i Nagaland nung gari lenmang, electricity, Healthcare aser primary education tia atema kanga süoki ia bilemba metetdaktsü aser pai iba ya inyakyim meshitakba ajanga lir ta ashi. Nagaland nung alirtemi ochimashi anema ola adoktsü aser taruba 2018 general election nung nübo tajungtem shimba ajanga dang ochimashi ya agientettsü ta paisa Temjen Imna Along Lkr-i o jembidang, "Atal Bihari Vajpayee'er sorkar mapang Dimapur nungi Kohima lenmang four lane yanglutsü mulunga agizük aser tang ibaji Prime Minister Narendra Modi lenisüba kübok mapa tenzükogo," ta ashi. Modi-i aniba sorkari North Eastern frontiers railway renlokdaktsütsü atema mapa inyaker aser iba nung Dimapur iba asayamong koka liasü. Seventh seeded Croatia nunger asayar shibai 2014 US Open koka liasü pa yiruba ajanga masayatetba agi kanga temolung raksaa jeba liasü. Iba sülen tanabuba set nung pa tetsüng anepalur asayadang saka junga masayatet. Bjorn Borg-i 1976 küm Wimbledon asayamong peyong nung set kata tangar nem mokokdaktsüi akokba sülen tang iba asayamong nung Federer-i iba jenjang ajangtetogo. Pai iba asayamong nung set ka nung danga tamakok mangu. Iba asaya reprangtsü asoshi nüngtugu nisung aika arua liasü. Item rongnung Prince nungi Zubza railway connectivity mapa inyakdar. Tarutsü anogotem asen state nung tesem balala nung railway connectivity alitsü, ta Temjen Imna-isa shisem. Sentong balala nung L. Temjen Jamir aser Dr. Temsuwati naprongi party züngsemtem ayongzüka jembidang, Modi'er sorkari dang India sorkar aser Nagaland state tsüngda yimten tebilemtsü indang olemtep agiba atema telemtetba ka agitettsü ta ashi. BJP sorkari scheme aika tenzükjaka, Nagaland nung scheme ka danga mapa küma meinyakteti lir, ta tenatisa ashi. Mokokchung District incharge Er.Senkathang Jami-ia Mandal 10 akangshitsü atema party züngsem ajaki mapa meranga inyaktsü ayongzük. Paisa, District Mandal ajak dang William aser kinungtsü Kate den ano Hugh Gr ant aser Br adley Cooper nunger densema liasü. Takok marok agizükba sülen Federer-i pa den tokteper tenüngsanga, pa ya asayar kanga tajungka lir, ta ashi. Ita 12 tejakdang Milos Raonic-i semi-final asaya ka nung Federer koka liasü aser iba sülen pa temokok yiruba ajanga masayateti liasü. "Ni iba amala takok ngutetba atema kanga süngmanga bilemer. Yaküm yiruba sülenbo final ka tonga asayatettsü asü masayatettsüar mejangjai liasü," ta Federer-i ashi. "Ni final asaya nung Novaki anaben tashi tsükdaktsüogo, saka ni maneni asayateta takok angutsü ta tamang kaa liasü aser tanübo ni tiben kokogo. Iba takok ya kanga jangratemtsüka lir aser asenoki dang amangra taküm nung aika ajangzüktettsü," ta paisa ashi. "Ni asaya metembang tashi tamang mesamai dang asayar. Ni tanü asaya nung akokba tashi asayaogo," ta Cilic-i ashi. "Ni iba asayamong nung kanga jangratema asayaaogo. Ni kü team tenüng sangner, parnoki kü nem asayatsü tashi agütsü," ta paisa ashi. (Tapak 1 nungi...) yimtsüng aser Mandal tem semdanga senzütsü ta ashi. Ananta Narayan Mishra-i Mandal tem sema senzüdang Longkhum, Molungkimong, Mopongchuket nung Sungkotenem aser Ungma nung Nature park tem semdanga liasü General Election nung BJP nem takok ngudaktsüra, Naga nungertem putiotsü, sobaliba aser yimyatem wazüka ayutsü atema item tesemtem ajak renlokdaktsütsü, ta Secretary Organization incharge Nagaland BJP, Ananta-isa District sema senzüdang tawa Mokokchung District nungi state atema BJP indang full time worker Imnanungsang Lemtor aser Limanguba nati Secretary organization meina senzü, ta Mokokchung District BJP Secretary-isa sangdong nung ashi. Nagabazar FC logo sayaogo Dimapur, July 16 (TYO): Kohima Town Club-i ayongzüka Kohima Football league, 2017 asayatsü aliba dak sendakba nung Nagabazar Youth Organization (NYO)-i deobarnü Nagabaza Football Club (NFC) logo aser wako sayaogo. Nagabazar Baptist Church Assistant Pastor Mezhiizolie Meyase-i Panchayhat hall nung iba wako aser logo sayaa liasü. Yitachu-i putepshitsü ayongzüker... Maneni, DAN Legislatorsisa Election Commission of India dang 10 Northern Angami-I A/C indang byelection ji tekaratiba nung agitsüla ta mepishia liasü, ta Yitachu-isa ashi. T.R. Zeliang ya Chief Minister Dr. Shürhozelie-i len aniba NPF Party nung züngsem ka lir aser iba jagi pai noconfidence motion benoktsü makok. Anungji, züngsem 60 indang assembly nung NPF züngsem 47 lir aser iba jagi Dr. Shürhozelie-i absolute majority tashi bena lir. TR Zeliang-i confidence motion benokra aser NPF MLA temi Party Whip anema vote agütsüra parnok disqualify asütsü. Speaker-i Nagabazar Youth Organization (NYO)-i mapangshia lokti ajangzüktsü mechi nung merekmejuba maparen balala ayongzüka agir aser kasa mapang nung NFC ya NYO kübok permanent Club ka lir. Panchayat board aser kiyongertemi club moaja liasü aser meneni asaya yimya tajungtiba nung iba telok tejakleni aotsü asoshi ajungshi. Pughoboto nung SVEEP campaign ka agi Pughoboto, July 16 (TYO): Pughoboto indang ADC aser DEO-i Voters Education & Electoral Participation (SVEEP) Campaign ka "One Man One Vote" onem nung ajemdaker Pughoboto jila nung July 15, 2017 anogo agi. Iba sentong nung tetushi tejaoker, District Icon, Khahelii Half Marathon asemtepba sentong lapoktsü aser iba asemtepba nung tetsür aser tebur temi shilem agi. Iba asemtepba ya shilem pongu küma lemsa - senior aser junior tetsür, tebur den Sub-Junior Race. Iba asemtepba ya Town Hall tesem nungi tenzüka Laza Point tashi or Town Hall nung tembang. "Lokti nung temelenshi arudaktsütsü atema ochi tangatetba nung nüburtemi pei sasa tenangzükba agitsüla. Nükjidong tajung yanglur mapa tajung inyakba ajanga temelenshi bener arur," ta District Icon-i ashi. Lanurtem shirnoksa arishi küm 18 jungogo, parnok nem vote ajanga lenir shimtettsü maongka agüja lir. Vote agütsür nem ochimashi inyakyim indang shisatsü agüja democracy kümzüka ayutsü nükjitong nung Clean Election Campaign ya tenzük, ta lai shisem. Femina Miss India 2017 nung Nagaland tenüng nung toktepla, Ponds Eclectic model Hunt 2015 nung tanabuba jenjang ngutetla aser Miss Sumi nung tanabuba jenjang ngutetla, Kakheli Chopy-i Marathon asemtepba nung takok angur nem sempet agütsü. Iba sentong nung Pughoboto ADC, PATC mendenbuba, Viyikhu Q. Wotsa nungertemia sempet agütsü. Iba sentong nung SABAK Executive Secretary, Hotokhu Zhimoni aser NCRC Executive Secretary, Tokokhu Swu natia o jembi. Iba sentong nung Oriental Theological Seminary nung keketshir temi Clean Election omen nung ajemdaker shilem agi. ADC & DEO Pughoboto, Avelu Ruho-ia iba sentong nung jembidang sür aliba tenüngtem indoktsü, tangar indang vote magütsütsü aser "One Man One Vote" yimya amshitsü asoshi nüburtem dang ajungshi. Iba sentong ya SDO Civil, Chonpenthung Ezung-i ani aser SVEEP Campaign inyakyim pai nübur tem dang (Tapak 1 nungi) parnok disqualify masütsü ta MLA tem nem mashilen tesayuba agütsür saka iba onükji okadak benokra, parnok ajak Linük Temzüng aser ozüng kübok disqualify asütsü, ta Yitachu-isa Putepshiba maparen ya nisung kar tashimaitba ama mezüngshitsüla. Nübortemi yimjung, terenlok aginür aser tejakleni onür aser parnoki DAN sorkar akangakanga lidaktsünür. Anungji, asenoki nübortem taginüba anema meinyakli saka party sasep nung putepshia angatettepdi. Nübortemi DAN teloktep nem mapa inyaktsü nungloktsüba ama asenoki inyaktsü merangdi, ta Yitachu-isa sangdong nung mepishia ashi. Doha, July 16 : Deobarnü Doha, Hamad International Airport nung Qatar Indian Association for Football züngsemtemi India U-23 Football Team agizükba yangi angur. AFC U-23 Championship Qualifiers nung India team Syria den mezüngbuba asaya Al-Sadd Stadium, Doha nung July 19, 2017 nü asayatsü. B I L E M D A N G A N G Pei sasa dak tamang kara ajak akoktsü. Owner, Printer, Publisher and Editor- K. Temjen Jamir, Published from H.No. E/449 Nepali kashiram, Dimapur , Nagaland. Printed at Tzuwar Publications, H.No. E/449 Nepali Kashiram, Dimapur , Nagaland. Phone: (03862) / , tiryimyim@gmail.com, tiryimyimdmp@rediffmail.com. Mokokchung Office : MTBA Complex, Phone: (0369) Kohima Office: Glass Mart, Opp. War Cemetry, Kohima Contact No Delhi office- Paschim vihar, ph

Mkg nung entrepreneur temi Dr. Shurhozelie den ajurutep

Mkg nung entrepreneur temi Dr. Shurhozelie den ajurutep TAPAK 9 Sonia-i opposition lenirtem ajurutsü www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com TAPAK 7 Aamir den shingaia medemdangtsü makoktsü: Shatrughan

More information

Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN

Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN TAPAK 7 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com Kaala film nung Rajinikanth indang jeep museum nung ayutsü akok TAPAK 9 AAP MLA temi kü dak

More information

Ruzazho yimtsüng nung anogo ananü shisatokden alitsü

Ruzazho yimtsüng nung anogo ananü shisatokden alitsü TAPAK 8 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com Margot Robbie-i Queen Elizabeth ama shilem agitsü TAPAK 9 Opposition party tem longjemtsüji

More information

Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN

Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN TAPAK 9 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com L K Advani Tir mekümdaktsütsü atema Ayodhya ken o asentenshir TAPAK 7 Ayushmann Khurrana-i train

More information

To contribute to the organization to the best of my ability while enhancing my capabilities and knowledge

To contribute to the organization to the best of my ability while enhancing my capabilities and knowledge Anima Gupta H.No. 158, 2 nd Floor, Block A, Dayanand Colony, Lajpat Nagar IV, Delhi - 110024 Ph. No.: +91-9871833006 e-mail id: animag2002@gmail.com Objective To contribute to the organization to the best

More information

Mountain and the City

Mountain and the City Center for Urban Green Spaces 09-10 February 2017 New Delhi, INDIA www.urbanfutures.in Mountain and the City Program NATIONAL MISSION FOR NMSHE SUSTAINING THE HIMALAYAN ECOSYSTEM NDMA National Disaster

More information

Govt. of Bihar Department of Industries

Govt. of Bihar Department of Industries Govt. of Bihar Department of Industries Govt. of Bihar is going to celebrate Bihar Utsav (22 28 March) 2011, which would be an exhibition, fair-cum-cultural activity at some specified locations at New

More information

Overview of Sino-Swiss Dialogue

Overview of Sino-Swiss Dialogue Overview of Sino-Swiss Dialogue Origins and Highlights When meeting with Swiss President Ueli Maurer on July 18, 2013, President XI Jinping of China indicated that Guizhou s geographical and natural condition

More information

Permanent member, Academy of Sciences. Permanent member, International Academy of. Architecture for Eastern Countries, Azerbaijan

Permanent member, Academy of Sciences. Permanent member, International Academy of. Architecture for Eastern Countries, Azerbaijan Educational Background ١٩٧٨ PhD. University of Florence, Italy ١٩٧٣ M Arch. National University (Shahid Beheshti University), Tehran, Iran Academic Positions ٢٠٠٠~to date Professor ١٩٩١~٢٠٠٠ Associate

More information

Rural Roads for Development 2017 RURAL ROADS FOR DEVELOPMENT 2017

Rural Roads for Development 2017 RURAL ROADS FOR DEVELOPMENT 2017 RURAL ROADS FOR DEVELOPMENT 2017 Day 1 (September 11): Rural Roads for Development Session 0815-0845 0 Registration 0845-0930 1 Introduction and welcome to course Dr Gurmel Ghataora and Dr Michael Burrow,

More information

Traditional & Alternative Medicine

Traditional & Alternative Medicine Brochure 2 nd International Conference and Exhibition on Traditional & Alternative Medicine Beijing, August 25-26, 2014 Conference Secretariat 5716 Corsa Ave., Suite 110, West Lake, Los Angeles, CA 91362-7354,

More information

BULLETIN no st U21 European Deaf Championship Football Men s 05 August -13 August 2016 WROCLAW, Poland

BULLETIN no st U21 European Deaf Championship Football Men s 05 August -13 August 2016 WROCLAW, Poland BULLETIN no. 1 1 st U21 European Deaf Championship Football Men s 05 August -13 August 2016 WROCLAW, Poland GENERAL INFORMATION Polish Deaf Sports Association is proud to organize 1 st U21 European Deaf

More information

High Speed Rail in India-a perspective after a decade of Planning

High Speed Rail in India-a perspective after a decade of Planning High Speed Rail in India-a perspective after a decade of Planning Anjali Goyal Adviser, Planning Commission 19th December 2013 India needs a National Policy on HSR Public Debate- a Railway Project or a

More information

Updates by the United Nations Inter-Agency Coordination Group on Mine Action

Updates by the United Nations Inter-Agency Coordination Group on Mine Action Updates by the United Nations Inter-Agency Coordination Group on Mine Action Presentation to the Mine Action Support Group 18 October 2013 By Ms. Agnès Marcaillou, Director, UNMAS Introduction Monitoring

More information

E-WASTE AWARENESS WORKSHOP- RESPONSIBILILITY OF BULK CONSUMERS

E-WASTE AWARENESS WORKSHOP- RESPONSIBILILITY OF BULK CONSUMERS E-WASTE AWARENESS WORKSHOP- RESPONSIBILILITY OF BULK CONSUMERS Banks 13 th July 2012 CONFERENCE HALL, PARIBESH BHAWAN, SALT LAKE, KOLKATA Organised By West Bengal Pollution Control Board & Toxics Link

More information

DELHI DEVELOPMENT AUTHORITY (MASTER PLAN REVIEW SECTION) 6 TH FLOOR: VIKAS MINAR NEW DELHI: ; Ph. No

DELHI DEVELOPMENT AUTHORITY (MASTER PLAN REVIEW SECTION) 6 TH FLOOR: VIKAS MINAR NEW DELHI: ; Ph. No DELHI DEVELOPMENT AUTHORITY (MASTER PLAN REVIEW SECTION) 6 TH FLOOR: VIKAS MINAR NEW DELHI: 110002; Ph. No.-23379731 F-1(16)2011/DIR (Plg.)MPR & TC/ Date: 28.06.2013 Sub: Minutes of the 6 th Meeting of

More information

Iran s Efforts for Progressive of Environmental Impact Assessment In a Transboundry Context

Iran s Efforts for Progressive of Environmental Impact Assessment In a Transboundry Context United Nation Economic Commission For Europe Eighth Meeting of the Working Group on EIA Convention (27-29 April 2005) Geneva- Switzerland Country Report on Iran s Efforts for Progressive of Environmental

More information

Update from the United Nations Inter-Agency Coordination Group - Mine Action

Update from the United Nations Inter-Agency Coordination Group - Mine Action Update from the United Nations Inter-Agency Coordination Group - Mine Action Mine Action Support Group Meeting 10 October 2014 Agnès Marcaillou, UN IACG-MA Chair, UNMAS Director 1 The Monitoring and Evaluation

More information

Habitat III National Reports for the Asia-Pacific Region. Bangkok, January 2016

Habitat III National Reports for the Asia-Pacific Region. Bangkok, January 2016 Habitat III National Reports for the Asia-Pacific Region Bangkok, January 2016 National Reports Overview All member states were requested to complete and submit National Reports to the Habitat III Secretariat.

More information

ENVIRONMENT AND CLIMATE CHANGE

ENVIRONMENT AND CLIMATE CHANGE 22+ Interactive Sessions 10+ Keynote Lectures 40+ Scientific Sessions 3+ Workshops 30+ Posters B2B Meetings CLIMATE CHANGE CONGRESS 2018 8 th International Conference on ENVIRONMENT AND CLIMATE CHANGE

More information

Living with World Heritage in Africa

Living with World Heritage in Africa INTERNATIONAL CONFERENCE Living with World Heritage in Africa [26 26-29 September 2012] South Africa BACKGROUND DOCUMENT The Government of the Republic of South Africa, in collaboration with the African

More information

Growth opportunities in Asia Pacific and the Middle East. January 2009

Growth opportunities in Asia Pacific and the Middle East. January 2009 Growth opportunities in Asia Pacific and the Middle East January 2009 Nick Buckles Chief Executive Officer Agenda G4S overview Asia Pacific and Middle East security markets overview G4S in Asia Pacific

More information

A Canadian Initiative to advance Conservation, Connections, Collaboration and Leadership for Parks and Protected Areas

A Canadian Initiative to advance Conservation, Connections, Collaboration and Leadership for Parks and Protected Areas Canadian Committee for the IUCN: January 19, 2017 A Canadian Initiative to advance Conservation, Connections, Collaboration and Leadership for Parks and Protected Areas BACKGROUND Canadian Parks Council

More information

Dubai gears up for global security, safety, and fire protection trade fair, Intersec 2019

Dubai gears up for global security, safety, and fire protection trade fair, Intersec 2019 Dubai gears up for global security, safety, and fire protection trade fair, Intersec 2019 Published on 15 Oct 2018 The countdown has begun for the 21st edition of the world s leading security, safety,

More information

St. Pious X Degree & PG College for Women Nacharam, Hyderabad (Accredited by NAAC with A Grade) Science Academies Lecture Workshop on

St. Pious X Degree & PG College for Women Nacharam, Hyderabad (Accredited by NAAC with A Grade) Science Academies Lecture Workshop on St. Pious X Degree & PG College for Women Nacharam, Hyderabad 500076 (Accredited by NAAC with A Grade) Science Academies Lecture Workshop on Recent Advancement in Environmental Sciences in Sustaining Natural

More information

DETAILS OF CONTRACTS CONCLUDED DURING THE MONTH OF "JANUARY" 2018 ABOVE THRESHOLD LIMIT

DETAILS OF CONTRACTS CONCLUDED DURING THE MONTH OF JANUARY 2018 ABOVE THRESHOLD LIMIT UNIT: KOLKATA PROJECT work HINDUSTAN STEELWORKS CONSTRUCTION LIMITED (A Government of India Undertaking) (A Subsidiary of NBCC (I) Ltd.) 5/1, Commissariat Road, Hastings, Kolkata- 700 022 (West Bengal)

More information

Introductive seminar International Workshop_atelier/terrain

Introductive seminar International Workshop_atelier/terrain Introductive seminar International Workshop_atelier/terrain (WAT_2007) Limits, urban interfaces, and enhancement of the landscape of an historical city «Limites, interfaces urbaines et mise en valeur du

More information

South of Eastern Strategic Direction Status Update

South of Eastern Strategic Direction Status Update STAFF REPORT ACTION REQUIRED South of Eastern Strategic Direction Status Update Date: July 10, 2014 To: From: Planning and Growth Management Committee Chief Planner and Executive Director, City Planning

More information

Town of Washington, New Hampshire Master Plan 2015

Town of Washington, New Hampshire Master Plan 2015 OVERVIEW OF CURRENT SITUATION: Historic Background: Washington, a rural town in southwestern New Hampshire, was first settled in 1768 and was incorporated and named in honor of General George Washington

More information

in Major Countries (Table 1-1) The Official Name of the Country England Germany France America Korea China United Kingdom of Great Britain and Norther

in Major Countries (Table 1-1) The Official Name of the Country England Germany France America Korea China United Kingdom of Great Britain and Norther in Major Countries For more than 20 years since International Information Center (IFSIC) was established in 1996, we carried out an investigation about the fire service circumstances of European, American

More information

KBS News and Current Affair Division Producer. Sangmyung University, College of Design, Dean. Department of Photography,Professor

KBS News and Current Affair Division Producer. Sangmyung University, College of Design, Dean. Department of Photography,Professor 이름 Baek, Myung-Jin 직위 Professor, Visual Design 전공분야 Visual Design, Motion Graphic 연구실 49-206 전화 02-880-7520 이메일 bmj@snu.ac.kr Education 1979 Seoul National University, College of Fine Arts 1980-1981 Saint

More information

E waste Take Back System Design

E waste Take Back System Design Greater Mekong Sub region (GMS) sub regional training workshop on building capacity to deal with the illegal shipments of e-waste and near-end-of-life electronics Technical Session 2: Management of e-waste

More information

Partner Agency: Ministry of Construction and Urban Development Funding Agency: UNDP

Partner Agency: Ministry of Construction and Urban Development Funding Agency: UNDP SUMMARY REPORT FOR DEVELOPMENT DIALOGUE #8 Reporting Agency: NDPP Project Country: Mongolia Partner Agency: Ministry of Construction and Urban Development Funding Agency: UNDP Background The 8th dialogue

More information

INTERNATIONAL SEMINAR

INTERNATIONAL SEMINAR UNDER THE DISTINGUISHED PATRONAGE OF THE Ministry of Environment, Nature Protection and Sustainable Development (MINEPDED) INTERNATIONAL SEMINAR THEME "Evolution of Environmental Assessment systems in

More information

Work Experience: Consulting Experience:

Work Experience: Consulting Experience: Assistant Professor Tavida Kamolvej, Ph.D. School of Political Science, Thammasat University 2 PraJan Rd., Pranakorn, Bangkok, 10200 Thailand Tel: (662)613-2304 Fax: (662)623-5156 tkpolsc@tu.ac.th, tavida_polsc@yahoo.com

More information

Department of Growth and Climate of the Nordic Council of Ministers Working Meeting in the Leontief Centre 16 August, 2013

Department of Growth and Climate of the Nordic Council of Ministers Working Meeting in the Leontief Centre 16 August, 2013 Department of Growth and Climate of the Nordic Council of Ministers Working Meeting in the Leontief Centre 16 August, 2013 WELCOME Irina Karelina, ICSER Leontief center, Director-General NORDIC-RUSSIAN

More information

Brainstorming sessions on River Ecosystems: Management & Conservation and Urban Planning

Brainstorming sessions on River Ecosystems: Management & Conservation and Urban Planning Brainstorming sessions on River Ecosystems: Management & Conservation and Urban Planning CSIR-National Environmental Engineering Research Institute (CSIR-NEERI) organized brainstorming sessions on River

More information

IIRSM UAE 69 th Branch Meeting. Name of Facilitator: Matt Cox Date: 7 th March, 2018

IIRSM UAE 69 th Branch Meeting. Name of Facilitator: Matt Cox Date: 7 th March, 2018 IIRSM UAE 69 th Branch Meeting Name of Facilitator: Matt Cox Date: 7 th March, 2018 Before we start Fire alarms, Tests & Evacuations Welfare Facilities Mobile Phones Agenda Welcome and Introductions Presentation

More information

E-waste Management Introduction: Benefit of recycling of E-waste: Protects your surroundings- Conserves natural resources Helps others

E-waste Management Introduction: Benefit of recycling of E-waste: Protects your surroundings- Conserves natural resources Helps others E-waste Management Introduction: Electronic waste, or e-waste, is a term for electronic products that have become unwanted, non-working or obsolete, and have essentially reached the end of their useful

More information

Draft Resolution XII.10

Draft Resolution XII.10 12 th Meeting of the Conference of the Parties to the Convention on Wetlands (Ramsar, Iran, 1971) Punta del Este, Uruguay, 1-9 June 2015 Ramsar COP12 DR10, Rev. 2 21:45, 8 June Draft Resolution XII.10

More information

National Sustainability Conference, Feb 2009 Looking Forward: Crucial Challenges in Creating a Sustainable Singapore

National Sustainability Conference, Feb 2009 Looking Forward: Crucial Challenges in Creating a Sustainable Singapore National Sustainability Conference, 20 22 Feb 2009 Looking Forward: Crucial Challenges in Creating a Sustainable Singapore Session 1 - Global Sustainability Crises: The Need for a Great Transformation

More information

The next frontier SWEDISH LIBRARY ASSOCIATION KENYA LIBRARY ASSOCIATION

The next frontier SWEDISH LIBRARY ASSOCIATION KENYA LIBRARY ASSOCIATION The next frontier 2018 2020 SWEDISH LIBRARY ASSOCIATION KENYA LIBRARY ASSOCIATION Swedish Library Association Kenya Library Association, KLA P.O.Box 70380 P.O.Box 46031 107 24 Stockholm 00100 Nairobi Sweden

More information

INVESTIGATING EUROPEAN COUNTRYSIDE

INVESTIGATING EUROPEAN COUNTRYSIDE Mendel University of Agriculture and Forestry Brno Faculty of Agronomy Department of Applied and Landscape Ecology 1 st Moravian Conference on Rural Research EURORURAL '08 INVESTIGATING EUROPEAN COUNTRYSIDE

More information

ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # October 8 th through 14 th, 2012

ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # October 8 th through 14 th, 2012 ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # 2012-42 October 8 th through 14 th, 2012 CALLS FOR SERVICE % This Week 2012 YTD Change Fire 6 313 18.6% Aid 160 6017 12% Other 36 1954 25.8% Total 202 8284 15.2% Last Week:

More information

Memo. Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel

Memo. Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel Government of Newfoundland and Labrador Fire and Emergency Services Memo Date: February 19, 2018 To: Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel

More information

The gateway to Asia s home living

The gateway to Asia s home living The gateway to Asia s home living 28-31.8.2019 www.intertextilehome.com The Asia s leading trade platform The 24 th edition of Intertextile Shanghai Home Textiles in 2018 showcased the home textiles trends

More information

Paradigm Shift: Emergence of Environmental Management and Engineering in the Development of Hong Kong into a World City

Paradigm Shift: Emergence of Environmental Management and Engineering in the Development of Hong Kong into a World City The HKIE Environmental Division Annual Forum Paradigm Shift: Emergence of Environmental Management and Engineering in the Development of Hong Kong into a World City Thursday, 27 April 2017 Crowne Plaza

More information

Multi Gardens. Block-F

Multi Gardens. Block-F Multi Gardens Sector B-17 Scheme Multi Professionals Co-operative Housing Society Islamabad Registered with Deputy Commissioner / Registr ar Cooperatives ICT, Islamabad. ISO 9001-2008, 14001:2004 Certified

More information

YOUNG PROFESSIONALS ARE THE FUTURE OF WORLD HERITAGE CITIES

YOUNG PROFESSIONALS ARE THE FUTURE OF WORLD HERITAGE CITIES YOUNG PROFESSIONALS ARE THE FUTURE OF WORLD HERITAGE CITIES The Organization of World Heritage Cities (OWHC) and the city of Gyeongju are proud to hold the World Heritage Young Professionals Forum 2017

More information

INVITATION. 2 nd APELA, Asia-Pacific Environment-Landscape Architecture Forum

INVITATION. 2 nd APELA, Asia-Pacific Environment-Landscape Architecture Forum 2 nd APELA, Asia-Pacific Environment-Landscape Architecture Forum Date: 17~19 th October, 2016 Vanue: Prugio Valley (Yeongdong-daero 337, Gangnam-gu), Seoul, Korea Orgnized by Korean Institute of Landscape

More information

Chih Ted Yang. Education. Professional Experiences

Chih Ted Yang. Education. Professional Experiences Chih Ted Yang Engineering Research Center, A207 Department of Civil and Environmental Engineering Colorado State University Fort Collins, Colorado 80523-1372 Office Phone (970) 491-8160, Fax (970) 491-8032

More information

International Workshop on the Theories and Practices of Green Growth (INWOGG)

International Workshop on the Theories and Practices of Green Growth (INWOGG) International Workshop on the Theories and Practices of Green Growth (INWOGG) Since it was put forward more officially by Murgai (The green revolution and the productivity paradox: evidence from the Indian

More information

Planning Matters an update

Planning Matters an update Planning Matters an update Dy Currie MPIA CPP National President Planning Institute Australia Kirsty Kelly MPIA CPP Chief Executive Officer Planning Institute Australia @DyanCurrie @kkplanner Planning

More information

GREEN CAMPUS MOVEMENT IN KOREA

GREEN CAMPUS MOVEMENT IN KOREA GREEN CAMPUS MOVEMENT IN KOREA MAGEEP 4 th International Symposium on Energy and Environment December 11, 2012 Mumbai, India Eui-Soon Shin President, KAGCI CONTENTS Sustainable Crisis Talloires Declaration

More information

UNDERSTANDING THE CHANGES AND UPDATES CFAA ONTARIO CHAPTER 2015 ANNUAL SYMPOSIUM

UNDERSTANDING THE CHANGES AND UPDATES CFAA ONTARIO CHAPTER 2015 ANNUAL SYMPOSIUM UNDERSTANDING THE CHANGES AND UPDATES CFAA ONTARIO CHAPTER 2015 ANNUAL SYMPOSIUM WEDNESDAY MAY 13, 2015 CRYSTAL FOUNTAIN BANQUET HALL MARKHAM, ONTARIO SCHEDULE 7:30 8:30 am Registration and Complimentary

More information

MUNICIPAL CORPORATION UDAIPUR

MUNICIPAL CORPORATION UDAIPUR MUNICIPAL CORPORATION UDAIPUR Message District Collector and Chairman, UIT Udaipur has been identified as one of the 4 Smart Cities in the state. Being a tourism centric city and clean and green environment,

More information

March 20-23, 2018 Expocentre, Moscow MINISTRY OF INDUSTRY AND TRADE OF THE RUSSIA

March 20-23, 2018 Expocentre, Moscow MINISTRY OF INDUSTRY AND TRADE OF THE RUSSIA Supported by Оrganizers MINISTRY OF INDUSTRY AND TRADE OF THE RUSSIA 2 RUSSIAN TEXTILE WEEK Russia's largest congress and exhibition event dedicated to the textile and light industry Demonstration of achievements

More information

3rd Morocco Home Textile Fair Gathered visitors from February 24 to 27 February 2017

3rd Morocco Home Textile Fair Gathered visitors from February 24 to 27 February 2017 3rd Morocco Home Textile Fair Gathered 12. 443 visitors from February 24 to 27 February 2017 From February 24 to 27, the economic capital of Morocco showed its capacity and power in home textile industry

More information

ISSMGE FOUNDATION REPORT ON CONFERENCE ATTENDANCE

ISSMGE FOUNDATION REPORT ON CONFERENCE ATTENDANCE ISSMGE FOUNDATION REPORT ON CONFERENCE ATTENDANCE Your Name: Gulzat Conference Title: 19th International Conference on Soil Mechanics and Geotechnical Engineering Your Organization: Institute of Geomechanics

More information

Home Depot complies with all legal and regulatory requirements in its political activities and interactions with public officials.

Home Depot complies with all legal and regulatory requirements in its political activities and interactions with public officials. The Home Depot, Inc. Political Activity and Government Relations Policy Last Revised February 2015 Introduction The Home Depot, Inc. ( Home Depot, or the Company ) recognizes that the actions of public

More information

President s Message. Inside this issue:

President s Message. Inside this issue: Chippewa County Courthouse, Room 1 711 N. Bridge Street Chippewa Falls, WI 54729 Inside this issue: President s Message President s Message Calendar of Events Chippewa County CVMGA CVMGA Committees Volunteer

More information

KTDC HOTELS & RESORTS LIMITED MASCOT SQUARE, TRIVANDRUM - 33

KTDC HOTELS & RESORTS LIMITED MASCOT SQUARE, TRIVANDRUM - 33 EMPANELMENT OF ARCHITECTS / LANDSCAPING CONSULTANT / INTERIOR DESIGNER / EVENT MANAGERS / TOURISM CONSULTANT SCOPE OF WORKS 1. Introduction It is essential to have plan for development of Tourism Destinations

More information

NO:SMR-SK(1-C)Circle Rates/2016-5/4 Office of the Deputy Commissioner, Sirmour District at Nahan. Dated Nahan the 31" March, 2016.

NO:SMR-SK(1-C)Circle Rates/2016-5/4 Office of the Deputy Commissioner, Sirmour District at Nahan. Dated Nahan the 31 March, 2016. NO:SMR-SK(1-C) Rates/2016-5/4 Office of the Deputy Commissioner, Sirmour District at Nahan. Dated Nahan the 31" March, 2016. Notification Whereas circle rates for this district were notified as per the

More information

Memo. Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel

Memo. Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel Government of Newfoundland and Labrador Fire and Emergency Services Memo Date: March 23, 2017 To: Fire Department Members, Municipal Representatives, First Responders and Emergency Services Personnel From:

More information

JAMES F. McMULLEN CURRICULUM VITAE

JAMES F. McMULLEN CURRICULUM VITAE JAMES F. McMULLEN CURRICULUM VITAE 1260 Lake Boulevard, Suite 226, Davis, CA 95616 (530) 757-1291 / Fax (530) 757-1293 tmc@themcmullencompany.com www.themcmullencompany.com Fire expert witness James McMullen

More information

**THIS DOCUMENT IS EXEMPT FROM FOIA** **DO NOT SHARE UNDER FOIA OR ANY OTHER REQUEST**

**THIS DOCUMENT IS EXEMPT FROM FOIA** **DO NOT SHARE UNDER FOIA OR ANY OTHER REQUEST** **THIS DOCUMENT IS EXEMPT FROM FOIA** **DO NOT SHARE UNDER FOIA OR ANY OTHER REQUEST** (5 ILCS 140/7) (From Ch. 116, par. 207) Sec. 7. Exemptions. (1) When a request is made to inspect or copy a public

More information

ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # September 12 th through 18 th, 2011

ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # September 12 th through 18 th, 2011 ADMINISTRATOR S WEEKLY REPORT # 2011-38 September 12 th through 18 th, 2011 CALLS FOR SERVICE % This Week 2011 YTD Change Fire 11 248 25.9% Aid 138 5,025 3.4% Other 35 1,290-14.3% Total 184 6,563 0.% Last

More information

Final Master Plan and Development Control Regulations

Final Master Plan and Development Control Regulations 1. INTRODUCTION CHECK LIST a. Introduction b. Table of contents c. Definitions. d. scope of works. 2. FINAL OVERALL MASTER PLAN a. SITE ANALYSIS and OVERVIEW: i. Existing and Proposed Site Plan Levels.

More information

ICT resource-efficiency and e-waste

ICT resource-efficiency and e-waste ICT resource-efficiency and e-waste Consultation on facilitation of WSIS Action Line: C7 e-environment 21 May 2008, Geneva, Switzerland Guido Sonnemann, PhD Programme Officer, Sustainable Innovation and

More information

Green Map at Aichi EXPO EXPO 2005 with Green Map Aichi

Green Map at Aichi EXPO EXPO 2005 with Green Map Aichi EXPO 2005 with Green Map Aichi That s me, Wendy Brawer, Green Map System s Director, at EXPO 2000! Green Map System s connection to EXPOs starts in 2000, when our global-local NGO was selected as an official

More information

Welcome and breaking the ice!

Welcome and breaking the ice! Welcome and breaking the ice! Janet Mifsud Vice-President (Europe) International Bureau for Epilepsy Member, Joint Task Force, Epilepsy Advocacy Europe Overview Overview 17.00 Welcome and breaking the

More information

5 th Regional EST Forum in Asia A new decade in sustainable transport

5 th Regional EST Forum in Asia A new decade in sustainable transport 5 th Regional EST Forum in Asia A new decade in sustainable transport Keynote address on India s Experience in Implementing Sustainable Urban Transport By Sri Saugata Roy Hon ble Minister of State for

More information

Ankara University Communication Faculty Department of Public Relations and Advertising Ankara

Ankara University Communication Faculty Department of Public Relations and Advertising Ankara BESİME PINAR ÖZDEMİR QUALIFICATIONS Ankara University Communication Faculty Department of Public Relations and Advertising Ankara 06590 E-mail: pozdemir@ankara.edu.tr 2006, PhD, Communication, Ankara University,

More information

SECTOR ASSESSMENT (SUMMARY): ROAD TRANSPORT

SECTOR ASSESSMENT (SUMMARY): ROAD TRANSPORT Rural Connectivity Investment Program (RRP IND 40423) Sector Road Map SECTOR ASSESSMENT (SUMMARY): ROAD TRANSPORT 1. Sector Performance, Problems, and Opportunities a. General 1. India s road network mainly

More information

2017 Post Show Report August 2017 Ho Chi Minh City, Vietnam

2017 Post Show Report August 2017 Ho Chi Minh City, Vietnam 2017 Post Show Report 16 18 August 2017 Ho Chi Minh City, Vietnam 10 th edition Since 2008 9,000 sqm Gross Exhibition Space SHOW FACTS AT A GLIMPSE 460 booths 270 exhibitors from 20 countries Australia,

More information

Simple But Powerful, Elegant with Professional

Simple But Powerful, Elegant with Professional Simple But Powerful, Elegant with Professional Guangzhou CMX Audio Co., Limited 1004 RM, 9 Block, North Media, Asia Games Town, Panyu, Guangzhou, China 511447 Tel: +86-(0)20-39125019 Fax: +86-(0)20-88626228

More information

Resolution XII NOTING also that with the increasingly rapid urbanization, wetlands are being threatened in two principle ways:

Resolution XII NOTING also that with the increasingly rapid urbanization, wetlands are being threatened in two principle ways: 12 th Meeting of the Conference of the Parties to the Convention on Wetlands (Ramsar, Iran, 1971) Punta del Este, Uruguay, 1-9 June 2015 Resolution XII.10 Wetland City 1 Accreditation of the Ramsar Convention

More information

NJ Habitat Connectivity Initiative

NJ Habitat Connectivity Initiative NJ Habitat Connectivity Initiative Full Working Group Update #1 Spotted Salamander Crossing Road in Northern NJ Wildlife Habitat Connectivity Initiative A strategic plan to reconnect New Jersey s landscape

More information

International Standards Health Informatics. Audrey Dickerson, RN, MS ISO/TC 215 Secretary

International Standards Health Informatics. Audrey Dickerson, RN, MS ISO/TC 215 Secretary International Standards Health Informatics Audrey Dickerson, RN, MS ISO/TC 215 Secretary Objectives To appreciate the global role of standards in our lives To understand the role of international HIT standards

More information

Remarks by Mr. Ladsous Under-Secretary-General for Peacekeeping Operations Meeting of the Mine Action Support Group (MASG) 11 October 2016

Remarks by Mr. Ladsous Under-Secretary-General for Peacekeeping Operations Meeting of the Mine Action Support Group (MASG) 11 October 2016 Excellencies, Ladies and gentlemen, Remarks by Mr. Ladsous Under-Secretary-General for Peacekeeping Operations Meeting of the Mine Action Support Group (MASG) 11 October 2016 Please check against delivery

More information

Ankara Universitesi Iletisim Fakultesi Cebeci Ankara TURKEY

Ankara Universitesi Iletisim Fakultesi Cebeci Ankara TURKEY BESİME PINAR ÖZDEMİR QUALIFICATIONS Ankara Universitesi Iletisim Fakultesi Cebeci 06590 Ankara TURKEY E-mail: pozdemir@ankara.edu.tr pinarsemail@gmail.com 2006, PhD, Communication, Ankara University, Ankara,

More information

12 February 9, 2011 Public Hearing APPLICANT: WILDLIFE RESPONSE, INC.

12 February 9, 2011 Public Hearing APPLICANT: WILDLIFE RESPONSE, INC. 12 February 9, 2011 Public Hearing APPLICANT: WILDLIFE RESPONSE, INC. PROPERTY OWNER: CITY OF VIRGINIA BEACH REQUEST: Conditional Use Permit (Wildlife Rehabilitation Center) STAFF PLANNER: Karen Prochilo

More information

ABOUT THE INSTITUTION OF ENGINEERS (INDIA)

ABOUT THE INSTITUTION OF ENGINEERS (INDIA) 1 ABOUT THE INSTITUTION OF ENGINEERS (INDIA) The Institution of Engineers (India) or IEI is the largest multidisciplinary professional body that encompasses 15 engineering disciplines and gives engineers

More information

A Funny Thing Happened on the Way to the Mosque

A Funny Thing Happened on the Way to the Mosque A Funny Thing Happened on the Way to the Mosque Daniel Davis, AIA, LEED AP BD+C College of Engineering, Technology, and Architecture Department of Architecture University of Hartford Abstract As an accredited

More information

Developing a Master Plan. By LH-PA, City of Sunnyvale, & Anderson Brulé Architects

Developing a Master Plan. By LH-PA, City of Sunnyvale, & Anderson Brulé Architects 2016 Developing a Master Plan By LH-PA, City of Sunnyvale, & Anderson Brulé Architects Steve Emslie Regional Director Lighthouse Public Affairs Katherine Rivard Project Manager Design Practice Leader Anderson

More information

Kara A Walter Curriculum Vitae

Kara A Walter Curriculum Vitae Kara A Walter Curriculum Vitae Gettysburg College, Visiting Faculty University of New Mexico, PhD Candidate Web: http://karawalter.weebly.com/ Email: kawalter@gettysburg.edu kawalter@unm.edu EDUCATION

More information

MARYLAND STATE FIREMEN S ASSOCIATION EXECUTIVE COMMITTEE

MARYLAND STATE FIREMEN S ASSOCIATION EXECUTIVE COMMITTEE REPORT of WILLIAM E. BARNARD, CFPS STATE FIRE MARSHAL to the MARYLAND STATE FIREMEN S ASSOCIATION EXECUTIVE COMMITTEE Good morning, Mr. Chairman, members of the Executive Committee, President Sterling,

More information

ABC Waters Professionals and Practitioners Networking Night

ABC Waters Professionals and Practitioners Networking Night ABC Waters Professionals and Practitioners Networking Night Date: Friday, 7 October 2016 Time: Location/ Venue: Fees: (fees are inclusive of GST and a BBQ Buffet Dinner) 6pm 9pm (Registration starts at

More information

CENTRE FOR DEVELOPMENT STUDIES AND ACTIVITIES

CENTRE FOR DEVELOPMENT STUDIES AND ACTIVITIES CENTRE FOR DEVELOPMENT STUDIES AND ACTIVITIES CONTENTS INTRODUCTION PAGE 2 PHILOSOPHY PAGE 3 BOARD OF TRUSTEES PAGE 4 INSTITUTE FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT PAGE 5 GENERIC METHODOLOGIES DISTRICT DEPRIVATION

More information

Madam Maimunah Mohd Sharif Under-Secretary-General and Executive Director, UN-Habitat

Madam Maimunah Mohd Sharif Under-Secretary-General and Executive Director, UN-Habitat WUF 9 OPENING SPEECH: 8 February 2018 Madam Maimunah Mohd Sharif Under-Secretary-General and Executive Director, UN-Habitat The right honourable, Dato' Sri Haji Mohammad Najib bin Tun Haji Abdul Razak,

More information

REPORT of the WORKSHOP on Conserving Wetland Wealth of. Chhattisgarh. February 2-3, World Wetlands Day 2 February2017. Organised Jointly by

REPORT of the WORKSHOP on Conserving Wetland Wealth of. Chhattisgarh. February 2-3, World Wetlands Day 2 February2017. Organised Jointly by REPORT of the WORKSHOP on Conserving Wetland Wealth of Chhattisgarh February 2-3, 2017 World Wetlands Day 2 February2017 Organised Jointly by Chhattisgarh State Planning Commission, Naya Raipur, India

More information

From Concept to Creation: Building Amaravati, the People s capital of Andhra Pradesh

From Concept to Creation: Building Amaravati, the People s capital of Andhra Pradesh From Concept to Creation: Building Amaravati, the People s capital of Andhra Pradesh DR. SREEDHAR CHERUKURI, IAS, COMMISSIONER, Andhra Pradesh Capital Region Development Authority We took a look at the

More information

From the mapping of e-waste management activities in the UN to a programmatic proposal

From the mapping of e-waste management activities in the UN to a programmatic proposal From the mapping of e-waste management activities in the UN to a programmatic proposal E-Waste Management Forum, Session International Organizations Practices 9-10 February, 2009. Cairo, Egypt Guido Sonnemann,

More information

Yoshikazu Tanabe On behalf of Mr.Shigeo AIBA

Yoshikazu Tanabe On behalf of Mr.Shigeo AIBA ESF-International Spring Makers Conference Report of ISO/TC 227 April 6 th 2016 Yoshikazu Tanabe On behalf of Mr.Shigeo AIBA President of Toyoshima Co.,Ltd Chairman of Mirror committee (JSMA) 1 / 10 Contents

More information

2nd International Symposium on Integrative Plant Biology (1st announcement)

2nd International Symposium on Integrative Plant Biology (1st announcement) 2nd International Symposium on Integrative Plant Biology (1st announcement) The biannual International Symposium on Integrative Plant Biology (ISIPB) is a great occasion for members of the international

More information

Japan-OECD Policy Forum on Urban Development and Green Growth Agenda (preliminary draft)

Japan-OECD Policy Forum on Urban Development and Green Growth Agenda (preliminary draft) Japan-OECD Policy Forum on Urban Development and Green Growth Agenda (preliminary draft) Background Cities have a unique role to play in creating synergies between environmental and economic objectives,

More information

Participants from all over the world arrived in Perugia on the day before opening of the Conference. An

Participants from all over the world arrived in Perugia on the day before opening of the Conference. An Sunday, August 31 st Participants from all over the world arrived in Perugia on the day before opening of the Conference. An evening reception was organized at the 110 café of University of Perugia to

More information

To allow us to keep in contact with you, Please be sure you have filled in the Attendance Book

To allow us to keep in contact with you, Please be sure you have filled in the Attendance Book To allow us to keep in contact with you, Please be sure you have filled in the Attendance Book 10.00 Registration AGENDA 10.15 Introduction by Jane Donald. Trevor Edwards will chair the Sessions 10.30

More information

Updates of Activities Conducted by BCRC China

Updates of Activities Conducted by BCRC China Updates of Activities Conducted by BCRC China Fang Liu Basel Convention Regional Centre for Asia and the Pacific 06 Sept. 2016 1 http://www.bcrc.cn Contents 1 BCRC China Introduction 2 Information and

More information

Composites 4.0, Architecture, Large structures, Future materials & Processes in Aerospace, Automotive and more...

Composites 4.0, Architecture, Large structures, Future materials & Processes in Aerospace, Automotive and more... Programme & Speakers Composites 4.0, Architecture, Large structures, Future materials & Processes in Aerospace, Automotive and more... Networking & meeting new contacts! Date: Monday 5 March 2018 Location:

More information